Många frågetecken efter mediestödsnämndens beslut
Flera publicister som nekats mediestöd ställer sig frågande till hur besluten är formulerade.– Den här tolkningen gör att det inte går att avgränsa sitt bevakningsområde och vara nischad, säger Altingets Sanna Rayman.
Sedan beskeden från Mediestödsnämnden i måndags trillade in hos de redaktioner som sökt, har reaktionerna varit många. Det har både jublats och kritiserats.
En av dem som riktat kritik mot beslutet är Altingets chefredaktör Sanna Rayman. Hennes tidning har nekats stöd med motiveringen att de inte har tillräckligt bred nyhetsbevakning, då de är nischade inom politik.
– Jag tycker att det är en väldigt snäv tolkning av vad som är allsidig nyhetsförmedling. Jag uppfattar det som att man behöver bevaka allt för att kunna få stöd. Vi har ju inte nyheter om bränder eller köer på E4, men det är ju för att vi har ett bevakningsområde och inom det gör vi en allsidig nyhetsförmedling, säger Sanna Rayman och lägger till:
– Den här tolkningen gör att det inte går att avgränsa sitt bevakningsområde och vara nischad.
En risk hon ser är att stödet premierar att tidningar gör ungefär samma sak.
– Det är ju väldigt långt från mångfald. Det blir också en snedvriden konkurrens, där vi måste hävda oss mot en del av marknaden som får statligt stöd, säger Sanna Rayman.
Kommer ni att försöka anpassa er för att kunna få stöd nästa år?
– Vi måste analysera avslaget först, men hoppet är det sista som lämnar.
Även på vänstertidningen Dagens Arena ställer man sig frågande till beslutet. Tidningen nekas eftersom den anses ha för få läsare.
– Det är fascinerande att man måste vara väldigt framgångsrik för att få mediestöd. Förut var det tvärtom, säger Dagens Arenas chefredaktör Jesper Bengtsson.
Han menar att det finns svårigheter med att mäta hur många användare de har. Enligt det underlag som Mediestödsnämnden tagit ställning till har de haft 5 275 regelbundna användare per utgåva. Men då tidningen kommer ut gratis på nätet menar chefredaktören att det är svårt att mäta hur många som läser.
– Vi har inte prenumeranter, som många andra tidningar andra har. Det gör att antalet läsare varierar väldigt mycket mellan dagarna, vissa dagar kan vi ha uppåt 50 000 läsare och betydligt färre dagen efter. I år har vi dock ökat antalet läsare i snitt, så vi kommer att söka igen i höst, säger Jesper Bengtsson.
De två kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen bedöms av nämnden som för lönsamma för att få stöd. Expressen har enligt Mediestödsnämnden gjort en utdelning på 280 miljoner kronor. Aftonbladet har enligt beslutet delat ut 140 miljoner kronor för 2022 och föreslår en utdelning på 93 miljoner kronor för 2023.
Aftonbladets Lotta Folcker säger till Dagens Media att tidningen hade haft behov av pengarna från mediestödet trots den utdelning som gjorts.
– Vi har genomfört kostnadsbesparingar, men det har varit tuffa år i mediebranschen. Vi behöver större marginaler för att kunna ställa om, säger Lotta Folcker till Dagens Media.
Även SvD, som delat ut 68 miljoner kronor, är för lönsamt för mediestöd enligt Mediestödsnämnden och får bara övergångsstödet. Publishern Lisa Irenius menar att pengarna hade behövts.
– Vi har räknat med ett lägre stöd, men jag tycker att det är förvånande att vi inte får ett redaktionsstöd. Försvinner det helt påverkar det våra möjligheter till fortsatt utveckling av verksamheten och våra möjligheter till digital transformation.
