”Många frågor obesvarade i medieutredningen”
Flera frågor kvarstår efter att medieutredningen nu har presenterats, tycker både Expressens chefredaktör Thomas Mattsson och Dagens Nyheters redaktionella utvecklingschef Martin Jönsson. ”Den stora oklarheten gäller pengarna” säger Martin Jönsson.
I går lämnade regeringens särskilda utredare Anette Novak över medieutredningen till kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP). Medieutredningen föreslår att presstödet ska ersättas med ett teknikneutralt mediestöd från och med 2018, som också kommer att höjas med 55 miljoner kronor per år fram till 2020.
Det nya stödet ska inte utgå från betald upplaga, utan från rörelsekostnader.
– Det kan hjälpa vissa lokala digitala satsningar. Men det kommer att leda till att de flesta andratidningar försvinner, eftersom förstatidningar också kan få mediestöd, säger Martin Jönsson.
Dessutom ska de medier som får stödet kunna visa en plan på hur behovet av stöd ska upphöra. Det innebär att tidningar som under en längre tid varit beroende av presstöd för att överleva kommer att få svårare att få det nya mediestödet.
– Mediestödet ska fördelas på fler och stödet blir större, men man vill inte längre finansiera tidningar utan kommersiell bärkraft. Det är i grunden bra. Om staten ska finansiera mediebolag under lång tid så måste det vara public service, säger Thomas Mattsson.
Det nya mediestödet ställer också krav på inre mångfald, det vill säga olika perspektiv och representationer, samt att medierna ska präglas av principen om alla människors lika värde.
– Det är en tydlig markering om att tidningar som Nyheter Idag inte kommer kunna få mediestöd, säger Martin Jönsson.
Ett inte helt okontroversiellt förslag, enligt Thomas Mattsson.
– Å ena sidan kan det uppfattas som stötande att staten kan skänka pengar till ”hatsajter”. Men samtidigt är de tillåtna enligt vår grundlag, ska de då inte ha rätt till mediestöd?
Trots förslag om ett utökat stöd till medier tycker inte Thomas Mattsson att medieutredningen svarar på den stora frågan om de framtida anslagen. I dag ges sammanlagt drygt 9 miljarder kronor per år i medieanslag, varav 8 miljarder går till public service.
– Ska det tillföras väsentliga medel, eller ska de 9 miljarder som delas ut i dag omfördelas? Det är den stora frågan som måste besvaras.
En annan oklarhet är utredningens förslag på ett nytt statligt finansierat mediebolag, tycker både Thomas Mattsson och Martin Jönsson. Medieutredningen föreslår att det startas ett lokalt och regionalt närvarande mediebolag, som ska finansieras genom effektiviseringar på 6-10 procent av dagens mediestöd.
– Det nya statliga mediebolaget, vad ska det göra? Ska det ägna sig åt att bevaka geografiska områden som i dag inte bevakas, eller ämnesområden som inte bevakas, eller ska det konkurrera med andra mediebolag? undrar Thomas Mattsson.
– Dels undrar jag vad tidningar tycker om ett fjärde public service-bolag, dels var pengarna ska komma ifrån? Det finns ingen annanstans att ta än från public service, säger Martin Jönsson, som tillägger att han ännu inte har läst hela utredningen och att det kan bli tydligare därefter.
