Mats-Eric Nilsson skrev bok om spionparet på tidningsredaktionen

Många känner nog till Enbomaffären, en spionhistoria i Kalla krigets Sverige. I härvan åtalades sju personer för spioneri för Sovjetunionens räkning i februari 1952.

Mats-Eric Nilsson, journalist och författare med nio fackböcker i ryggen och en bakgrund som grävchef på Svenska Dagbladet, letade efter ett nytt bokprojekt och fastnade för Lilian Ceder, den enda svenska kvinna som dömts för spioneri i fredstid. Det blev den nyutkomna boken Fröken Ceders hemlighet – Kalla krigets märkligaste spiongåta.

– Jag var ute efter en ny typ av skrivande, där jag fick berätta om en person av kött och blod, att försöka skriva en roman utan att behöva hitta på historien. Det blev en utmaning att försöka blåsa liv i det här ganska torra materialet. Och att göra affärens bifigur till huvudperson.

30-årige Fritiof Enbom var under en period journalist på vänstertidningen Norrskensflamman, stationerad på lokalredaktionen i Boden. På centralredaktionen i Luleå fanns den tre år yngre journalisten Lilian Ceder. Båda var engagerade i den kommunistiska rörelsen sedan unga år. Trots att Fritiof Enbom hade både fru och två barn fattade de tycke för varandra och inledde en kärleksrelation.

– Väldigt lite var också skrivet om henne och det här kärleksförhållandet uppfattades som ganska ointressant. Men det har stor relevans för historien. Och relationer mellan människor intresserar mig egentligen mer än haubitsar.

Kärleksrelationen och det politiska engagemanget är en förklaring till att Lilian Ceder blir en del av spionerihärvan.

Vad fångade dig med Enbomaffären?

– Jag växte upp under Kalla kriget och fastnade för den redan som 19-åring. Jag hittade en bok om Fritjof Enbom där han pekades ut som mytoman och att historien egentligen var en enorm rättsskandal. Jag blev fascinerad av mytomani men också av spioneri. Det här att mitt ibland oss kan det gå runt några som har en helt annan agenda. Och hur fungerar egentligen en mytoman, kan han ändå tala sanning ibland?

Boken bygger på två och ett halvt års researcharbete i alla upptänkliga arkiv, inklusive Säpos och Musts, samt tillgång till bland annat Lilian Ceders privata brev från fängelset. Drygt 20 arkivvolymer med Säpoakter fanns hos Riksarkivet och hos Must fanns drygt 2 000 sidor.

Två saker spelade sedan av en slump Mats-Eric Nilsson väl i händerna. När han började jobba med boken 2022 hade sekretessen som gällt i sjuttio år just släppt, vilket gjorde att han fick tillgång till material som tidigare varit hemligstämplat.

– Det bästa med Musts arkiv var att jag där hittade polisens bilder på Fritiof och Lilian, som inte fanns i Säpoakterna.

”Förbrytarbilderna” användes sedan till bokens omslag och på dess innerpärmar.

Arbetet hos Must var speciellt. Han fick aldrig komma i kontakt med originalhandlingarna utan allt kopierades.

– På andra arkiv kan man alltid ha med telefonen, så man fotar av i stort sett alla dokument. Men där fick man inte ha någon telefon. Dessutom var jag övervakad, det satt en kille på andra sidan bordet och tittade på mig hela tiden. I början trodde jag att de var superintresserade av den här affären.

– Men det var de ju egentligen inte. De var bara rädda att jag skulle smita in i något annat rum, där det fanns mer aktuellt, hemligt material. När jag gick på toaletten så följde han med och stod utanför och bevakade.

Det andra ”lyckokastet” var att han i sista stund, efter samtal med föreningsmedlemmar i en hembygdsförening i Småland där Lilian Ceder växte upp, fick veta att hennes enda barn var svårt sjukt i cancer. Mats-Eric Nilsson fick snabba på kontakten med dottern och fick på så sätt tillgång till mammans brev från fängelset och mycket annat privat material.

– Vi kom överens om att jag skulle komma hem till henne så fort som möjligt. Hon var rätt bitter på sin mamma som lämnat henne på ett barnhem. Så hon sade att jag kunde ta allt.

Materialet fanns i ett låst skåp som dottern var för svag för att öppna. Mats-Eric Nilsson åkte dit och fick upp det.

– Det som var intressant var dels alla brev från häkten och fängelser. Sen var det uppsatser hon skrev i skolan, klippböcker med artiklar hon skrivit genom åren. Noveller hon skrivit. Lite om hennes TBC-sjukdom. Teckningar hon gjort. En massa sådant. Det gjorde att jag kunde komplettera det här torra arkivmaterialet och dokumenten.

Någon månad senare avled dottern.

Det märks att Mats-Eric Nilsson har haft gott om material att utgå ifrån. I boken finns detaljer om allt från klädmaterial till hur julpynt sett ut, vilket väder det varit en viss dag och återgivna dialoger.

– Jag är lite kritisk mot en del true crime som kallas true crime men som inte är så himla true alltid. Skriver man om något som hänt så ska man inte hitta på någonting. Skriver jag att det snöade en viss dag så gjorde det också det. I alla fall enligt SMHI:s historiska väderstatistik.

– På några ställen finns dialoger mellan Lilian och Fritiof. Det är dialoger som Lilian själv skrev till en teveserie om Enbomaffären. Jag tyckte att det var okej att använda dem trots att de konstruerades i efterhand eftersom Lilian själv deltog i dessa samtal.

Bara fem dagar efter att Enbom och Ceder häktats den 11 februari 1952 briserade nyheten i pressen. ”Svensk kommunist arbetade som militärspion åt Sovjet” (SvD), ”Röd spiongrupp sprängd” (Expressen) var två av rubrikerna. Medierapporteringen kring Enbomaffären var enorm vid häktningarna, rättegången och domen. Hela Sverige tapetserades med löpsedlar om spionhärvan. Lilian Ceder fick smeknamnet ”Röda Lilian” i en del medier. Mycket var rena felaktigheter, har det visat sig i efterhand.

Vad tänker du om det?

– Det är ju på ett vis en orättvis tävling. Att jämföra sig med de reportrar som jobbade med att få fram sanningen dag för dag, och att sjuttio år senare läsa allt material. Men de överdrev rätt mycket i stunden också. Dels för att polisen var knapphändig med uppgifter och dels för att tidsandan byggde på att man, med all rätt, var rädd för Sovjet, vilket gjorde att man kunde skriva hur fantastiska historier som helst.

I efterhand verkar det stå klart att Fritiof Enbom inte alls var en sådan storspion som han ville framstå som, men enligt Mats-Eric Nilsson är det ganska uppenbart han ändå hade vissa kontakter med ryssarna och lämnade upplysningar till dem, vilket också Lilian visste att han gjorde.

Kalla kriget-tiden har stora likheter med dagsläget där två stormakter vill styra världen. Filters Mattias Göransson skrev efter att ha läst boken att han inte skulle bli förvånad om det blev en tv-serie av din bok.

– Jag har också tänkt det.

Några förslag har inte kommit. Än.

Fritiof Enbom dömdes till livstids straffarbete och Lilian Ceder till 8 månader.