Medieföretagen: ”Inget intresse från arbetsgivarna att reglera arbetstiden”
På onsdagsmorgonen inleds avtalsrörelsen för Journalistförbundet med val av den stora avtalsdelegationen. Men redan på tisdagskvällen fick cirka 100 klubbordföranden på Djurönäset i Stockholms skärgård höra motpartens syn på avtal 2020 – och det var bitvis beska besked från Medieföretagen.
Avtalsrörelsen är igång. Den sista mars 2020 löper de centrala kollektivavtalen mellan Journalistförbundet och Medieföretagen ut, efter tre år. Avtalsdelegationen som väljs på onsdagsmorgonen har redan ett stort antal krav medskickade från Journalistförbundets kongress förra året – och flera av dem rör arbetsmiljön och inte minst arbetstidsförkortning.
Men där lär motståndet bli hårt, om man får tro Medieföretagen. Under tidig tisdagskväll fick förtroendevalda från journalistklubbar runt om i landet höra hur Medieföretagen tänker inför avtalsrörelsen.
Bengt Ottosson, ordförande i Medieföretagen och Hans O Andersson, förhandlingschef för Medieföretagen, tecknade inte oväntat en mörk bild av framtiden, och några arbetstidsförkortningar finns inte på kartan.
– Jag vill vara tydlig med att det finns inget intresse från arbetsgivarnas sida att reglera arbetstiderna. Arbetstidsförkortningar kan förhandlas lokalt, och det finns lokala avtal med betydande arbetstidsförkortningar, sade Hans O Andersson.
– Kollektivavtalen ska vara verksamhetsstödjande, det måste finnas fördelar med dem för både arbetstagare och arbetsgivare.
Johanna Saldert, journalistklubben på Dagens Industri replikerade från golvet:
– Jag trodde att fördelen för arbetsgivaren var fredsplikten.
Under utfrågningen av de två arbetsgivarföreträdarna lyfte flera klubbföreträdare arbetsmiljö, arbetstider och ”det gränslösa arbetet”.
– Stänger man av tjänstemobilen får man skit. Så det gör man inte. Det här knäcker duktiga journalister. Det får folk att lämna oss, sade Jan Spångberg, journalistklubben på Expressen.
Bengt Ottosson menade att sådana problem ska lösas lokalt.
– Det måste finnas en tydlighet i vad man kräver av medarbetarna och en tydlighet i organisationen. Det företag som har tydliga organisationer har mindre problem med stress, sade Bengt Ottosson.
Hans O Andersson menade att frågan om det gränslösa arbetet drivs av bland annat Unionen.
– Det har varit uppe men det har inte kommit något hanterbart förslag, sade Hans O Andersson.
En nyhet kunde Medieföretagen leverera: de kommer att sluta att prata om sifferlösa avtal, det vill säga avtal där parterna lokalt gör upp om hur stor lönepotten ska vara. I stället vill man ha ”dialogavtal”.
– Huvuddelen i löneprocessen ska handla om dialog, mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om man har blivit nollad, eller fått en väldigt låg löneökning, ska man ha en åtgärdsplan. Vad behövs göras för att öka prestationen och lönen? sade Hans O Andersson.
Journalisten berättade inför förra avtalsrörelsen 2015 om en omfattande lönestagnation i kåren, och när Medieföretagen fick en fråga om detta av vice förbundsordförande Tomas Backlund under tisdagens utfrågning, menade de att det delvis berodde på en generationsväxling i samband med sparpaketen. Äldre medarbetare med högre löner har slutat, yngre med låga löner har börjat.
En annan viktig faktor, menade Medieföretagen, är att antalet journalister är så många, och jobben så få. Det pressar ner lönerna.
– För ett antal år sedan fanns det 6 500 som gick på dagspressavtalet, nu är de 4 500. De där 2 000 har inte försvunnit från arbetsmarknaden. Samtidigt har journalisthögskolorna för många elever. Nu sjunker antalet, och det borde glädja även Journalistförbundet, sade Hans O Andersson.
– Man kan diskutera om det funkar på det sättet, sköt Journalistförbundets vice ordförande Tomas Backlund in från scenen.
– Jag är övertygad om att vi lever i en marknadsekonomi och där funkar det på det sättet. Blir journalist ett bristyrke kommer lönerna att öka, replikerade Hans O Andersson.
Han fick mothugg från flera klubbordföranden som berättade att redaktionerna utanför storstadsregionerna har svårt att hitta vikarier med journalistutbildning, något de två representanterna för Medieföretagen inte verkade känna till.
Inför låglönesatsningar var Medieföretagen kallsinniga.
– Det har inte hjälpt de 20 åren som jag förhandlat, sade Hans O Andersson.
Anders Forsström, ordförande i journalistklubben på Dagens Nyheter och ledamot i förbundsstyrelsen, frågade om det var läge att slå ihop tidskriftsavtalet och dagspressavtalet, som är två av de fem kollektivavtal Journalistförbundet har med Medieföretagen.
– Kanske. Det är 400 personer som går på tidskriftsavtalet, och man kan fråga sig om man ska ha kollektivavtal för så få personer, sade Hans O Andersson.
Journalistförbundets styrelse, som ensam fattar beslut om att teckna nya avtal, är i stora delar utbytt sen förra avtalsrörelsen 2017. Av de tolv som valdes på kongressen 2014 är bara tre kvar i styrelsen idag, och två av dem är ordförande Ulrika Hyllert och vice ordförande Tomas Backlund, som är helt nya på sina poster sedan i början av året.
– Vi har en ny laguppställning den här gången. Är ni beredda på två lösa kanoner med irrationellt anfallsspel? frågade Tomas Backlund.
– Jag skulle bli förvånad annars, svarade Hans O Andersson, som fick sista ordet genom att uppmana förbundet att eftersom han går i pension teckna ett flerårigt avtal ”så slipper ni se mig här igen om ett år”.
