”Medierna en bromskloss för jämställdhet”
Nyheterna är fortfarande ojämställda, visar en ny studie med data från 123 länder. ”Medierna släpar efter samhällsutvecklingen”, säger JMG-forskaren Maria Edström.
Jämställdhet i medierna mäts på många håll i världen. Men det har saknats en gemensam och inte alltför komplicerad mätmetod. En sådan har nu tagits fram av forskare vid medieforskningscentret Nordicom vid Göteborgs universitet, med medel från Vetenskapsrådet.
– Globala data är ofta inte särskilt tillgängliga, de finns i enskilda forskares datorer eller på organisationer, och riskerar att försvinna. Vi har fått pengar för att samla in och kurera dem och göra dem tillgängliga för hela världen. Vi hoppas att både forskare och redaktioner ska vilja använda verktyget, säger Maria Edström, docent vid JMG.
Mätverktyget forskarna tagit fram, som presenteras i en ny bok, kallas Gender Equality in the News Media Index (GEM-I) och kan appliceras på alla former av nyhetsmedier: tv, radio, tidningar och online. Det mäter tre saker:
- Andelen kvinnor bland reportrar och i nyheterna.
- Andelen kvinnor i nyheter om politik och ekonomi.
- Andelen kvinnliga experter och företrädare.
– Det här är de mest enkla och solida variablerna. Det ska bli så enkelt att man i princip kan sitta på sin redaktion och räkna, och jämföra sig med andra, säger Maria Edström.
Forskarna har också sammanställt läget för jämställdheten i nyhetsmedierna globalt. De konstaterar att det är färre kvinnor än män i nyheterna i nästan alla världens länder och att ökningen av andelen kvinnor går långsamt, från 17 till 24 procent kvinnor under perioden 1995–2015.
Baserat på data från den undersökta 20-årsperioden visar indexet att nyhetsmedierna blir jämställda först år 2085 med nuvarande takt.
Forskarna visar också att nyhetsmedierna globalt inte återspeglar de faktiska framsteg som gjorts vad gäller jämställdheten i samhället. De pekar bland annat på att kvinnliga politiker är underrepresenterade i nyheterna i förhållande till hur många de faktiskt är, och att kvinnors arbetsliv inte skildras i ekonomijournalistiken på ett sätt som motsvarar verkligheten.
− Nyhetsmedierna är knappast drivande när det gäller jämställdhet, snarare fungerar nyhetsvärderingen ofta som en bromskloss. Medierna klarar bara av att beskriva vissa delar av verkligheten, säger Maria Edström.
Gäller detta även svenska medier?
– Ja. Sverige har en hög nivå av jämställdhet i samhället, men vi ligger ganska lågt i jämförande studier av medieinnehållet.
Samtidigt räknar massor av svenska redaktioner kvinnor och män. Vad beror det på att man inte lyckas bättre?
– Hade vi vetat detta hade vi inte behövt skriva den här boken. Men det har med vinkling att göra, nyhetslogik. De enskilda nyheterna behöver inte vara fel – det är förstås helt rimligt att rapportera om Löfvens tal till nationen igår. Men det finns en enormt stor del andra nyheter och vinklar som inte görs.
Covidbevakningen i Sverige har ännu inte granskats utifrån ett jämställdhetsperspektiv, men Maria Edström tror att en sådan studie vore intressant:
– Om covid förstärker alla ojämlikheter som det sagts, vilka borde vi prata med som journalister? Kanske mer med de som är i frontlinjen och utsätter sig för smittan, de som inte kan välja att inte gå till jobbet, som de lågutbildade kvinnorna i hemtjänsten. Det har man kanske inte problematiserat tillräckligt.
Covid ingår också som en variabel i årets datainsamling till Global Media Monitoring Project som just genomförts med 145 deltagande länder.
