Mediestödsutredaren Svegfors: ”Låt tidningsföretag och public service samarbeta”

– Det finns fortfarande möjlighet för public serviceutredningen, eller för regeringen som kan ge ett tilläggsdirektiv till public serviceutredningen, säger Mats Svegfors till Journalisten.

Han hoppas att skrivelsen, som Dagens Media var först att rapportera om, ska kunna påverka processen.

– Jag är inte ute efter att vinna popularitetspoäng.

Annons

Redan när han avslutade mediestödsutredningen tänkte han att man sannolikt kommer att behöva göra en utredning som inkluderar både public service och de traditionella tidningsföretagen, säger han.

Han säger att han vet hur fruktansvärt impopulärt detta är inom public service.

– Det var inte med lätt hjärta jag skickade skrivelsen. Från tidningssidan tas det emot positivt, från public service tas det emot väldigt negativt. Tidningsföretagen har varit inne på tankar åt det här hållet tidigare. De vill ju, för att uttrycka det krasst, ha del av de pengar som går till public service. Det är inte min tanke, min tanke är att man bokstavligen ska etablera samarbetsformer. Alternativet är att man äter upp de resurser som finns i oförändrade system.

Sparpaketen i tidningsföretagen och i public service bevarar systemen i stället för att bevara lokal och regional bevakning, enligt Mats Svegfors.

– Det här kan låta pretentiöst, men jag är en av dem i landet som har sysslat mest med de här frågorna. Jag har arbetat på Svenska Dagbladet i 17 år, varit ordförande i Tidningsutgivarna, varit vd för Sveriges Radio, och har utrett detta. Jag har en rätt välgrundad uppfattning om vad som håller på att hända. Nu finns det fortfarande möjlighet att göra någonting.

Hur skulle ett samarbete mellan till exempel en lokal tidningskoncern och lokalradion kunna se ut?
– Skulle man göra något rent praktiskt så skulle man skapa rättsliga förutsättningar för public service och tidningsföretag att sluta någon typ av affärsöverenskommelse om hur man ordnar den lokala bevakningen. Förutsättningarna varierar rätt ordentligt i olika delar av landet, så man ska ge förutsättningar men inte exakt ange hur de skulle se ut.

Mats Svegfors menar att delar av den lokala och regionala bevakningen är svag idag.

– Jag bor själv i Stockholm och har ett hus i Skinnskatteberg, därmed bor jag både i det riktigt täta Sverige och det riktigt glesa Sverige. På ingen av platserna fungerar den lokala journalistiken. I Stockholm är den mycket svag. Den lokala journalistik som finns är gratistidningen Mitt i. Lokalradion har ingen bevakning av olika delar av Stockholm. Likadant är det i Skinnskatteberg. Det finns ingen lokal journalistik där som kan utgöra basen för en fungerande kommunal demokrati.

Public serviceutredningen ska lägga ett förslag som ska gälla till 2033. Det mediestöd som nu antagits ska gälla till 2029.

– Det innebär att 2029 måste man utreda något nytt, och då har man samtidigt låst fast public service till 2033. Man saxar på ett sätt som inte bäddar för det jag kallar en hybridlösning. Man lunkar på med den traditionella lösningen, där resurserna äts upp allt mer.

Mats Svegfors menar att det togs ett rätt stort steg med mediestödsutredningen.

– Det traditionella har varit ett stöd till andratidningar, men nu är det ett stöd till att det överhuvudtaget ska finnas journalistik i hela landet. En lokalradiostation har idag ungefär 25 medarbetare, där det också ingår administratörer och programledare. Det är ett rätt ineffektivt sätt att använda journalistiska resurser. Om man hade kunnat samordna det med de lokala tidningarna hade man kunnat frigöra betydande reporterresurser.

– Jag är inte överoptimistisk om vad medborgare kan göra, men å andra sidan – det är inte bara jag som ser. Medier kan reagera, inte minst de som sitter i utredningen.

MATS SVEGFORS SKRIVELSE TILL KULTURDEPARTEMENTET I SAMMANFATTNING
Såväl public service som tidningar/digitala medier fungerar väl på nationell nivå. Rör inte det som fungerar väl och som har förutsättningar att göra det också på längre sikt. Koncentrera reformverksamheten mot den regionala och lokala nivån.
Ge public serviceutredningen tilläggsdirektiv som säger att dess förslag ska hålla öppet för en framtida samverkan mellan public service och tidningsföretagen när det gäller regional och lokal bevakning.
Tillsätt en grupp medieforskare som ges i uppdrag att skissera olika alternativ för helt nya former för lokal och regional samverkan mellan tidningsföretag och public service. Knyt en referensgrupp med branschföreträdare till forskargruppen.
Tillsätt en parlamentarisk beredning som tar vid där public serviceutredningen slutar och ge beredningen i uppdrag att i ett första steg följa medieforskarnas arbete.
Ge sedan beredningen i uppdrag att i ett nästa steg utarbeta direktiv för en ny medieutredning som ska föreslå en ”hybrid”lösning i vilken public service och kommersiella tidningsföretag samarbetar när det gäller regional och lokal journalistik.