Medlarbud fick nej – satsning på löner fattades
Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén är besviken över att medlarnas bud i förhandlingarna med Tidningsutgivarna inte tog hänsyn till några av Journalistförbundets krav. – Budet innehöll inget om förbundets låglönesatsning. För oss är det är en symbolfråga.
Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén är besviken över att medlarnas bud i förhandlingarna med Tidningsutgivarna inte tog hänsyn till några av Journalistförbundets krav.
– Budet innehöll inget om förbundets låglönesatsning. För oss är det är en symbolfråga.
Journalistförbundets låglönesatsning går ut på att alla medlemmar som arbetar inom TU-området, med minst 15 år i yrket, ska ha en lägstalön på 25 000 kronor.
– De som arbetar för de rikaste och snålaste företagen måste få bättre betalt. Dessutom konkurrerar dessa tidningar med företag som har en anständig lönepolitik, säger Agneta Lindblom Hulthén.
I medlarnas bud fanns ett förslag på nio procents löneökning under avtalsperioden.
– Det är helt uteslutet, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Någon exakt procentnivå har inte Journalistförbundet låst sig vid. Enligt uppgift motsvarar lönekravet nivån på övriga avtalsområden, det vill säga drygt tio procent på tre år.
– Det kan bli billigare för de arbetsgivare som har skött sig och dyrare för de andra, säger Agneta Lindblom Hulthén.
– Enligt uppgift från medlarna kräver Journalistförbundet en lönehöjning på 15 procent under tre år, och jag kan bara säga att mina kommentarer till det kravet är överflödiga, säger Tidningsutgivarnas förhandlingschef Björn Svensson.
– Har de fått uppfattningen att det handlar om 15 procent, måste problemet med att arbetsgivarna betalar svältlöner vara större än vi tror, kontrar Agneta Lindblom Hulthén.
Björn Svensson uppger att Tidningsutgivarna var beredda att skriva under medlingsbudet. Han beklagar att det inte gick att träffa en överenskommelse.
Förutom lönerna är upphovsrätten en av avtalets huvudfrågor. Och det är också den fråga där parterna står längst från varandra.
– Om vi hade accepterat medlarbudet hade maktbalansen rubbats ytterligare till arbetsgivarens förmån. Ingen fråga ger sådan kontroll, som kontrollen över upphovsrätten, hävdar Agneta Lindblom Hulthén. Medlarna behärskar inte upphovsrätten, som är så viktig för oss i en demokratibransch.
– Tyvärr driver Journalistförbundet fortfarande kravet på att riva upp den kompromiss om upphovsrätten som vi träffade i förra avtalsrörelsen. Ett sådant krav skulle allvarligt försämra utvecklingsförutsättningarna för tidningarna och också leda till minskade arbetstillfällen. Detta kan vi naturligtvis inte acceptera, säger Björn Svensson.
Fanns det inget bra i budet?
– Jo, att medlarna delar vår uppfattning att TU-avtalet gäller för alla, även för dem som jobbar med webb-TV, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Den 14 maj ska medlarna träffa parterna igen. Fram till dess ska Journalistförbundet driva en informationskampanj bland medlemmarna om de pågående förhandlingarna.
ik@journalisten.se
