Mehmet Köksal: ”Påtryckningar från utlandet är viktigt”
”Påtryckningar från utlandet är viktigt, för då kan inte regeringen i Turkiet säga att de som protesterar tillhör Gülenrörelsen.” Det sade Mehmet Köksal, projektledare vid EFJ, på ett lunchseminarium om utvecklingen i Turkiet efter kuppförsöket.
Mehmet Köksal var med på länk från Bryssel där han bor. Men den 15 juli landade han med familjen i Ankara för några veckors semester. På plats där började hans telefon att ringa. Vänner frågade om han var okey. Han försökte gå in på sociala medier för att ta reda på mer om vad som höll på att hända, men sajterna var blockerade.
– Kolleger ringde och ville ha en intervju. Jag svarade att jag inte gjorde någon så länge som jag var i Turkiet, men tanke på min familj och vår säkerhet, säger Mehmet Köksal, journalist, bloggare och projektledare vid Europeiska journalistfederationen, EFJ.
Sedan kuppförsöket har enligt Mehmet Köksal 135 tidningar, tidskrifter, TV-kanaler och radiostationer stängts. Journalister har arresterats och redaktioner utsatts för razzior. Eftersom det fortfarande råder undantagslagar i Turkiet är det svårt att lämna landet. Även anhöriga till de journalister som lyckats lämna landets har nekats utresetillstånd, som exempelvis Dilek Dündar, hustru till den prisade journalisten Can Dündar, som Journalisten tidigare skrivit om.
Mehmet Köksal anser att det är viktigt att journalisterna i Turkiet får stöd från sina kolleger utomlands.
– Påtryckningar från utlandet är viktigt, för då kan inte regeringen i Turkiet säga att de som protesterar tillhör Gülenrörelsen. Europa måste stå upp för sina värderingar om mänskliga rättigheter och pressfrihet.
Sedan kuppförsöket har 19 fackförbund förbjudits och 80 000 anställda sagts upp. Statliga myndigheter och kommuner kräver att anställda berättar vilken tidning de presumerar på. Är det en tidning som regeringen anser stöder Gülenrörelsen kan det var skäl till avsked.
På lunchseminariet var även Maria Rönn, vice ordförande för Lärarförbundet och Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande.
Journalistförbundet samarbetar med journalistförbunden i Europa och har skickat brev till de turkiska ambassaderna för att uppmärksamma att man med oror följer utvecklingen i landet.
Danska Journalistförbundet fick ett kyligt svar från den turkiska ambassadören där han skriver att ”pressfrihet inte står över demokratiska värden och rättsstaten” och att han förväntar sig att danska medier ska lära sig skilja mellan journalister och personer som ”använder medierna för att stödja terrorism”. Dagen efteråt fick svenska Journalistförbundet ett brev från den turkiska ambassadören i Stockholm där han skriver att de som stöder Gülenrörelsen inte är journalister.
Enligt EJF sitter nu 116 journalister i turkiska fängelser sedan försöket till militärkupp.
– EJF har tidigare haft adoptionskmaoanjen, på samma sätt som Amnesty arbetar. En ny sådan är kanske önskvärd. Det är då känsligare och turkiska regeringen kan då ha svårare att motivera varför journalisten gripits och förhoppningsvis kommer de att släppas, säger Jonas Nordling.
