MEN: Hallandspostens våldtäktsartikel bröt grovt mot pressetiken

Mediernas Etiknämnd klandrar Hallandsposten för att grovt brutit mot god publicistisk sed. Det är den allvarligaste formen av klander som det medieetiska systemet kan rikta mot en tidning, och det är ovanligt att nämnden riktar så pass allvarlig kritik mot ett medium. 

Det var i april som Hallandsposten publicerade en artikel om att en man i 20-årsåldern åtalas för våldtäkt av en kvinna som var under 18 år. Mannen åtalades för att ha utnyttjat kvinnans höga berusning i sexuellt syfte. Men i artikeln fanns ingående uppgifter om offrets ålder och i vilken stad som våldtäkten skett, vilket gjorde att hon kunde identifieras. Det publicerades också uppgifter om vad offret utsatts för under våldtäkten.

I anmälan till Medieombudsmannen, MO, från kvinnan framkommer att det inte bara är hon som anser sig ha drabbats av artikeln, även hennes familj har känt sig utpekad. Anmälarna menar också att artikeln varit tendentiös och tagit ställning för den åtalade mannen. 

Annons

Kvinnan ska, trots att hennes namn inte publicerades i artikeln, ha blivit kontaktad av flera personer efter publiceringen som förstått att det var henne det handlade om. 

Hallandsposten svarar MO att de håller med om att artikeln har innehållit för många detaljer. Därför har de valt att avpublicera artikeln efter att offrets ombud kontaktat redaktionen. Artikeln låg ute i ungefär ett dygn, och fanns även med i papperstidningen. 

”Även om anmälaren var anonym i publiceringen förstod tidningen att artikeln kunde skapa obehag hos henne. Publicering blev inte bra på det sättet”, skriver tidningen till MO. 

Hallandsposten tillbakavisar dock att artikeln skulle vara tendentiös, och menar att reportern enbart återgett båda sidor från förundersökningsprotokollet 

MO skriver i sitt förslag till beslut att tidningen bör klandras då den har publicerat ingående och utlämnande detaljer kring våldtäkten. Även att tidningen rapporterade om kvinnans berusningsgrad menar MO är integritetskränkande. 

”Dessa detaljerade beskrivningar kan inte anses motsvara de krav på återhållsamhet som ställs på tidningen när den rapporterar om misstänkta sexualbrott”, skriver MO.

MO poängterar att det var bra att tidningen agerade och avpublicerade artikeln, men att tidningen ändå bör klandras. 

Mediernas Etiknämnd skriver i sitt beslut att de vid flera tidigare tillfällen poängterat att rapporteringen om ett enskilt sexualbrott är av mycket integritetskänslig natur för målsäganden.

”Nämnden anser därför att det är anmärkningsvärt att tidningen har valt att publicera detaljerade och ingående uppgifter kring gärningen och att den dessutom har redogjort för målsägandens berusningsgrad och publicerat direkta citat från vad målsäganden har berättat i polisförhör.
Det som ytterligare förstärker publicitetsskadan i det här fallet är att tidningen har framställt händelsen på ett obalanserat sätt istället för att sakligt referera till åtalspunkterna. Detta sammantaget kan få läsaren att ifrågasätta trovärdigheten hos brottsoffret”.

MEN var dock inte enig i beslutet. Ordförande Stefan Johansson samt ledamöterna Sanna Gustavsson, Hanna Nyberg, Göran Ellung och Arash Sanari anser att en fällning av normalgraden hade räckt.

”Avsikten är att normalgraden för klander ska innefatta den stora majoriteten av de publiceringar som orsakar en oförsvarlig publicitetsskada. Inom denna grad ryms således en mängd olika situationer som kan vara av mycket olika slag och svårhet. Att det inom normalgraden görs skillnad mellan olika fall framgår därför av de skrivningar som motiverar varför publiceringen har orsakat en oförsvarlig publicitetsskada”, skriver de i sin reservation. 

Medieombudsmannen Caspar Opitz säger i en kommentar till Journalisten att den här typen av rapportering är vanligt återkommande bland de anmälningar han får in.

– Detta är tyvärr den vanligaste typen av klander, att vissa medier berättar för många detaljer om ett sexualbrott. Brottsoffret, som redan är svårt utsatt, riskerar att skadas dubbelt när mediet går för nära och berättar vad som hänt personen. Även om brottsoffret är anonymiserat finns det nästan alltid en krets kring personen som förstår vem det handlar om. Denna krets får ta del av extremt integritetskänsliga uppgifter.

Varför blir det grovt klander i just det här fallet?
– De går väldigt nära i den här artikeln. De berättar så detaljerat kring själva gärning och vad brottsoffret utsatts för. Det blir en enorm publicitetsskada för offret, säger Caspar Opitz.