Mörkare tider för arbetssökande
Journalister som varit arbetssökande länge kan snart glömma att de är journalister. Om drygt två veckor gäller nya regler som tvingar arbetslösa att ta vilka jobb som helst – redan från första dagen.
Journalister som varit arbetssökande länge kan snart glömma att de är journalister. Om drygt två veckor gäller nya regler som tvingar arbetslösa att ta vilka jobb som helst – redan från första dagen.
Alla nya regler för a-kassan och långtidsarbetslösa har samma mål – att fort få ut arbetslösa i jobb. Därför blir det nu snart omöjligt att år efter år hanka sig fram på korta journalistvikariat och stämpla däremellan. I alla fall om det finns lediga jobb i andra yrken.
Det tycker Justus Bennet, ombudsman på Journalistförbundet med
ansvar för arbetsmarknadsfrågor, är bra.
– Förr har journalister haft en gräddfil jämfört med andra yrkesgrupper som truckförare eller snabbköpskassörskor. Men det ändras nu. Nu får journalister samma regler som alla andra. Och har man förblivit arbetslös i många år är det självklart att tänka i nya banor, säger han.
På landets fem kulturarbetsförmedlingar har journalister med rätt utbildning och erfarenhet från yrket, kunnat tacka nej till andra jobb. När den gamla ersättningsperioden hos a-kassan tagit slut har AF Kultur kunnat bevilja en ny period på 300 dagar.
Kravet har varit att den arbetslöse med stor sannolikhet skulle få nytt jobb. Och i det träsk av vikariat och påhugg som utgör journalisternas
arbetsmarknad är det alltid sannolikt att få något nytt de närmaste månaderna.
– Journalister har inte tvingats byta bana. Många har stannat kvar som arbetslösa journalister fast de inte jobbat i yrket på kanske fem år utom på kortare vikariat, säger Justus Bennet.
Förr var han arbetsförmedlare för långtidsarbetslösa journalister. Där märkte han att kvinnor i större utsträckning sökte sig till andra jobb om de var arbetslösa länge, medan män klamrade sig fast i yrket.
I grunden, menar han, är det arbetsgivarnas fel.
– De använder LAS till att kasta ut folk i LAS-karusellen och bibehåller därmed en kader av arbetslösa som hoppar in på kortare vikariat och sedan stämplar. Det är ett cyniskt utnyttjande som bidrar till att folk är inskrivna i fem eller i vissa fall tio år på AF Kultur, säger Justus Bennet.
Den som byter yrke riskerar att åka ur förbundet.
– Men det bygger på att man meddelar att man bytt jobb, vi har inte resurser att kolla människor så, säger Justus Bennet och fortsätter:
– Det är inte en så stor sak. Det är enklare än folk tror att bli medlem igen när man fått ett nytt journalistjobb.
En av reglerna som bidragit till gräddfilen är rätten att tacka nej till jobb i andra yrken och på andra orter under de första 100 ersättningsdagarna. Den rätten försvinner från och med den 2 juli, enligt ett riksdagsbeslut den 30 maj i år. Ett misstag, anser Justus Bennet:
– De 100 dagarna har varit bra. Det är drygt tre månader, säger han.
Möjligheten till längre ersättningsperioder än 300 dagar, eller 450 dagar om du har barn under 18 år, försvinner också. Du kan varken få en ny period eller räkna av utbildningar eller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Det enda sättet att kvalificera sig för en ny period av a-kassa är att jobba. Men inte ens arbete ger samma resultat i framtiden. Ersättningsnivåerna har sänkts överlag. Dessutom räknas den nya ersättningen på ett helt kalenderår bakåt i tiden.
Om du har arbetat hela året är du i hamn. Men om du har haft ett halvårs vikariat och stämplat ett halvår har du bara dragit ihop a-kassa motsvarande en halvtidslön. Något som gör det svårt för många att få ekonomin att gå ihop.
Benny Gustavsson är verksamhetschef för samtliga AF Kultur. Han tror att arbetslösa journalister kommer att bli tvungna att bredda sig av ekonomiska skäl. Men han betonar att de som i dag är inskrivna på hans förmedlingar har hög kompetens och därför goda chanser att arbeta som journalister.
Därför vill han inte tvinga någon att byta yrke om det finns journalistjobb att söka, trots att 100-dagarsregeln tagits bort.
– Att inte i första hand matcha gedigen kompetens och yrkeserfarenhet mot arbetsgivarens behov inom området skulle vara ett samhällsekonomiskt slöseri, säger Benny Gustavsson.
Cheferna på de olika förmedlingarna ger samma bild.
– Är du journalist så är det inom det yrket du ska få jobb. Vi försöker undvika yrkesbyten, annars är det ingen idé att vi finns. McDonalds tar vi inte till även om det rent teoretiskt skulle gå, säger Kjell-Åke Andersson på Af Kultur Mellersta i Örebro.
Hans kollega Stefan Popovic på förmedlingen i Stockholm har gott om lediga jobb och han håller med:
– Vi ska inte medverka till en onödig yrkesväxling. Har du en gångbar utbildning är det där man ska sätta in resurserna.
Men AF Kultur har allvarligare problem än McDonalds. Om drygt två veckor införs en jobb- och utvecklingsgaranti där utstämplade arbetslösa hamnar när deras 300 dagar är slut.
Vad den innebär konkret och hur arbetet ska läggas upp är det ingen som har en aning om i dag. Däremot vet man att det inte blir några extra
anslag. Pengarna måste tas ur den vanliga budgeten. Denna budget har minskat med 40 procent sedan årsskiftet när det gäller utbildningar och aktivitetsstöd.
Därför har Stefan Popovic i Stockholm gjort tvärt stopp i de inköp av kortare kurser där arbetslösa journalister kan höja sin kompetens i till
exempel redigering, bildbehandling och webbpublicering.
I fjol var det en kurs i månaden – i år inte en enda. Och i fortsättningen kommer all sådan kompetenshöjning att hamna i den jobb- och utvecklingsgaranti som väntas sluka alla pengar.
Reglerna är trubbiga, anser verksamhetschef Benny Gustavsson. Särskilt på journalisternas och kulturarbetarnas arbetsmarknad där utlagda produktioner, frilanskontrakt och tillfälliga anställningar är vardagsmat.
– Ofta måste man ha F-skattesedel för att ha en chans att få jobb oavsett vad man tycker om det. Det är en arbetsmarknad som tvingas fram av den policy man haft hos arbetsgivarna, säger han.
Men försäkringssystemet är inte alls anpassat till den arbetsmarknaden och det tycker Benny Gustavsson att det borde vara.
Albin Norén, ung tv-reporter på TV4 Värmland i Karlstad, har redan anpassat sig. Senast han stämplade upp till heltid var i höstas. Nu har han en inregistrerad firma där han gör frilansjobb. Från a-kassan har han fått beskedet att han därför inte längre kan stämpla upp till heltid från sina vikariat på 50 eller 70 procent.
I många år har han vikarierat på P4 Radio Värmland, SVTs Värmlandsnytt och lokala TV4. I sommar har han arbete heltid på TV4. Men för hösten finns inget skrivet.
– Fast de har sagt att jag får jobba. Och jag känner mig helt säker på
det.
Att ta jobb på McDonalds eller i turistnäringen vore inte en katastrof för Albin Norén.
– Men det är ju journalistik, att skapa, som jag brinner för, säger han.
Fakta/arbetslösheten
Den 1 juni var 1 681 journalister inskrivna hos AF Kultur. Av dem var 359 helt arbetslösa. 196 var deltidsanställda och 389 var timanställda som ville ha mer arbetstid. 169 hade vikariat på högst tre månader, 63 starta eget-bidrag och 13 nystartsjobb.
Så hanterar kontoren sänkta anslag:
AF Kultur Östra, Stockholm: I fjol erbjöd de en kompetenshöjande kurs i månaden i redigering, bildbehandling eller webbpublicering för journalister. I år finns inga kurser. Från och med nu totalstopp på starta egetbidrag, utbildningar och praktik.
AF Kultur Västra, Göteborg: Inga kortare kurser för kompetenshöjning av journalister i år, bara kurser som redan har köpts in.
AF Kultur Södra, Malmö: Prioriterar starta eget-bidrag
före utbildningar, men inget totalstopp för kurser. I höst kommer det att finnas två korta kurser i Indesign och webbpublicering. I sommar ges inga nya starta eget-bidrag.
AF Kultur Mellersta, Örebro: Halverad verksamhet i vår – två egna kurser och viss distansutbildning. Från och med nu totalstopp på utbildning, praktik och starta eget-bidrag tills man vet hur mycket pengar jobb- och utvecklingsgarantin slukar.
