Motioner till repskapet: Ob-ersättningen – en otidsenlig konstruktion
Ersättningen för obekväm arbetstid engagerar många medlemmar.Fyra av 29 motioner till representantskapet den 10-11 december tar upp ob-ersättningen.
Ersättningen för obekväm arbetstid engagerar många medlemmar.
Fyra av 29 motioner till representantskapet den 10-11 december tar upp ob-ersättningen.
I motionshögen finns också önskemål om kortare arbetstid och om en kampanj för upphovsrätten.
Smålands journalistdistrikt kräver att ett nytt ob-system ska vara en prioriterad fråga vid förhandlingarna med Tidningsutgivarna inför 1998 års avtalsrörelse.
“Vårt ob-system från tidigt 1970-tal är otidsenligt i sin konstruktion och måste ersättas med ett bättre och rättvisare system –- som också ger mer pengar”, skriver styrelsen.
Södra journalistdistriktet vill bland annat att ob-systemet konstrueras så att varje timme ger ett grundtal poäng och att varje ob-poäng blir värt lika många kronor.
Bohusläningens journalistklubb har ett konkret exempel på hur ob-systemet slår. Tidningens fotografer har fått ökad ob-tjänstgöring i flera omgångar utan att det givit mer pengar i plånboken. “Förra gången schemat försämrades ökades ob-poängen från 20,3 till 22,6 – tji mer ob-pengar eftersom decimalen inte räknas!”, skriver klubben i motionen.
Arbetet Nyheternas journalistklubb, Skånska Dagbladets journalistklubb och Södra journalistdistriktet vill att SJF ska driva kravet om förkortad arbetstid i nästa avtalsrörelse.
På Skånska Dagbladet ser klubben helst att SJF kämpar för en generell arbetstidsförkortning lagstiftningsvägen. Men i väntan på resultat tycker klubben att Journalistförbundet ska förhandla med arbetsgivarparten om en avtalsbunden kortare arbetstid. Däremot vill journalisterna på Skånskan inte ha en modell med mer flexibla arbetstider.
Frilans Riks har bildat en aktionsgrupp för att bevaka vad som händer med upphovsrätten.
I en motion föreslår gruppen att Journalistförbundet ska starta en omfattande upphovsrättskampanj som främst ska rikta sig till “tredje man”.
SJF ska i kampanjen tydliggöra att upphovsrätten inte är en fråga enbart för journalister utan att det handlar om grundläggande demokratiska villkor och rättigheter som berör var och en i samhället.
Gruppen pekar på ett exempel där journalisten inte längre har makten över sin text utan där det står tidningsföretaget fritt att använda texten i samarbete med andra företag. Vem vågar och vill då tala med en journalist? undrar motionärerna. Om den enskilde medborgaren inte vågar tala med pressen, handlar det då inte om ett grundläggande systemfel i vår demokrati?
