Motionskrav: Lämna Las-uppgörelsen

42 motioner har lämnats in till Journalistförbundets kongress den 6-7 oktober. Det är ungefär hälften så många som vid förra kongressen, då det kom in 80 motioner. Motionstiden gick ut i veckan och förbundsstyrelsen har inte lämnat svar på motionerna ännu.

Nedan följer en sammanställning av samtliga motioner, ordnat per kategori.

BEMANNINGS- OCH VISSTIDSANSTÄLLDA

Vikariekarusellen måste sluta snurra, skriver journalistklubben på Sveriges Radio. Sveriges Radio avverkar vikarie efter vikarie för att undvika inlasningar.  Programanställningar gör också att många har långa otrygga anställningar. Klubben vill att skrivningen i kollektivavtalets vikarieregel skärps: en vikarie på varje vikariat. Dessutom vill man att förbundet ska påverka arbetsgivarna att bättre ta hand om vikarier och inte vara rädda för inlasningar samt att förbundet verkar för färre programanställningar och fler tillsvidareanställningar.

Journalistklubbarna på Aftonbladet, DN, DI, Expressen, Mitti, Promedia, SvD, TT och UNT vill att Journalistförbundet verkar för ett förbud mot interna bemanningsbolag, eftersom de bara syftar till att försämra för de anställda. Samt att övriga villkor i bemanningsavtalet återspeglar den bransch och det avtal i vilket de verkar. Man önskar också en satsning på opinion mot de centrala parterna i bemanningsfrågan, för att sätta press på de företag som använder sig av den här modellen.

Nordvästra Skånes journalistklubb – Helsingborgs Dagblad motionerar för ett kraftfullt agerande mot villkoren för bemanningsanställda. De lämnade in en identisk motion 2018, som fick ett svar och skickades till avtalskonferensen. Men utifrån vad de kan bedöma har det inte lett till någon förändring. De vill att förbundet arbetar för ett så kallat GFL, genomsnittligt förtjänstläge, i avtalet för de bemanningsanställda. Detta för att få till högre löner till de inhyrda vikarierna.

ARBETSMILÖ OCH DISKRIMINERING

Klubbstyrelsen på Sveriges Radio vill att förbundet ska fortsätta arbetet med att öka andelen förtroendevalda med mångfaldskompetens och prioriterar arbetet med att stärka de fackliga företrädarnas kunskaper om till exempel diskrimineringslagen. Den vill också att förbundet stöttar initiativ som syftar till att locka ungdomar från så kallade utanförskapsområden att söka sig till journalistyrket.

Journalistförbundet bör verka för en lagstiftning om förstärkt straffrättsligt skydd för journalister som utsätts för våld och hot, tycker Frilans Riks, som också tycker att förbundet ska bli synligare i den offentliga debatten om hot och våld mot journalister genom att till exempel anordna egna arrangemang och delta i olika opinionsbildande kanaler och sammanhang.

Journalistklubben vid Sveriges Radio ser precis som många andra hur hat och hot mot journalister blivit allt vanligare. Många anställda inom såväl SVT och SR upplever hat riktade mot sig som personer och företagen satsar allt mer pengar på säkerheten.

Inom båda ps-bolagen märker man att redaktioner självcensurerar, eftersom de vet att publiceringar leder till kommentarer som måste modereras och som är svårhanterade. Förutom att utöka arbetet med att stötta utsatta journalister vill SR-klubben att Journalistförbundet verkar för att höja medvetenheten bland folkvalda och berörda myndigheter om situationen.

Hälsingesektionen vid Bonnier News Locals journalistklubb vill att förbundet verkar för rätten till en friskvårdstimme per vecka.

EKONOMI OCH ADMINISTRATION

Modernisera avgiftssystemet i förbundet, tycker frilansen Putte Salminen som bland annat föreslår kongressen att besluta att minst 90 procent av avgiften för frilansar ska vara avdragsgill, att avgiftstrappan får färre steg och att den som anlitar egenanställningsföretag får välja medlemsform, antingen anställd eller frilans. Han vill också att medlem ska kunna betala medlemsavgiften med andra intervaller än dagens.

Sveriges Televisions journalistklubb har svårt att hitta vilka anställda som är deras medlemmar eftersom många inte anmäler ändrad arbetsplats till medlemsregistret. Därför vill klubben att det ska anges vilken arbetsplats som personen har registrerat när påminnelser om att uppdatera sina uppgifter skickas ut. Det skulle bli en tydligare påminnelse.

Sveriges Radios journalistklubb vill också att förbundet stärker arbetet för högre journalistlöner. Detta sedan man märkt att lönerna är låga på Sveriges Radio jämfört med andra medieföretag. Men också jämfört med arbetsgivare som konkurrerar om samma arbetskraft, till exempel myndigheter och företag som söker kommunikatörer.

Journalistförbundets Servicebolag ska läggas ner och verksamheten ska flyttas till förbundet och Journalistförbundet Frilans, vilket Frilans Riks välkomnar. Men den är i en motion angelägen om att Journalistförbundet minst en gång om året och i samband med Frilans Riks årsmöte redovisar hur den avdragsgilla delen av frilansarnas medlemsavgift använts.

Björn Söderlund vill att förbundet ska kunna utfärda ett ”Letter of Assignment”, ett uppdragsbrev för att underlätta kontakt med vetenskapliga institutionerna, och en ”vetenskaplig ackreditering” som kan ge företräde till institutionerna.

Seniorjournalisterna i Sverige vill att man sänker avgiften för seniorer, från 100 kronor i månaden till 50 kronor.

MEDLEMSKAPET

Vid kongressen 2018 beslöts ändra villkoren för medlemskap i förbundet. Det blev möjligt för personer som ”helt eller delvis har journalistiska arbetsuppgifter” samt att andra redaktionella medarbetare kan bli medlemmar om deras arbetsuppgifter är ”förenliga med förbundets yrkesetiska regler”. Detta oroar Rino Rotevatn som motionerar om en återgång till de villkor för medlemskap som gällde före förra kongressen.

LÖN OCH ÖVRIGA AVTALSVILLKOR

Sveriges Radios Journalistklubb vill skapa en arbetsgrupp med deltagare från Journalistförbundet, tillsammans med klubbar från olika mediebolag, som tar fram fakta och förslag som syftar till att höja lönenivåerna. Det vore exempelvis rimligt att ingen ska tjäna under 30000 kr och att personer med mer än tio år i yrket inte ska tjäna mindre än 35000 kr.

Hälsingesektionen vid Bonnier News Locals journalistklubb vill att förbundet verkar för en lönesättningsmodell som över tid ger medlemmarna en mer rättvis löneutveckling. De ser hur potten i en lönerevision ska räcka till att premiera vissa medlemmar med ett högre lönepåslag. Detta leder till att andra medlemmar år efter år får ett så lågt påslag att det i praktiken innebär en reallönesänkning, trots att de medlemmarna enligt arbetsgivaren uppfyller målen och i grunden gör ett bra jobb.

Nordvästra Skånes journalistklubb – Helsingborgs Dagblad vill se en utvärdering av vad de senaste årens löneavtal har gett den enskilde medlemmen samt att förbundet granskar lönesystemet i sin helhet. ”Påslagen är idag helt individuella. Har det gett medlemmarna vad som utlovades?”, skriver de. En väg framåt enligt dem är att verka för generella lönepåslag. Alltså att alla ska vara garanterade i viss ökning i kronor.

FACKLIGT POLITISKA FRÅGOR

”Journalistförbundet är ett av de förbund som står bakom nedmonteringen av Las. Ett svek.” Det skriver klubbarna på Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Mitti och Svenska Dagbladet i en motion. Klubbarna pekar på att kongressen 2018 tog ett uttalande om att förbundet skulle fortsätta kämpa för en stark anställningstrygghet. Lagen om anställningsskydd, Las, har gett klubbarna en förhandlingsposition, menar de, men det nya Las-förslaget gör arbetet svårare. Klubbarna vill att kongressen beslutar att förbundet ska lämna PTK och Svenskt Näringslivs överenskommelse om Las.

Även Jenny Lindström, styrelsen för Södra Norrlands frilanssektion genom Karin Kämsby, Kristina Andersson, Allmänna Klubben i FOOJ samt Petter Larsson, frilansjournalist, vill att Journalistförbundet lämnar Las-överenskommelsen mellan PTK, Kommunal, IF Metall och Svenskt Näringsliv samt att förbundet säger nej till regeringens lagförslag angående anställningsskydd, omställnings- och kompetensstöd och nytt studiestöd.

Lämna Las-överenskommelsen vill också Nordvästra Skånes journalistklubb – Helsingborgs Dagblad. De önskar att stadgarna skrivs om så att begränsningar av medlemmarnas rättigheter inte får beslutas utan medlemsomröstning eller annan verksamhet där de lokala klubbarna får en möjlighet att ta ställning.

Frilansen Carl von Scheele vill att Journalistförbundet ska verka för ökad öppenhet inom EU och mycket stark begränsning av hemligstämpling av EU-dokument för att förbättra mediernas möjlighet till bevakning och granskning. Han vill också att förbundet ska verka för att offentlighetsprincipen inom EU ska motsvara den svenska och överväga hur den svenska sekretesslagstiftningen behöver förändras för att stärka en god mediebevakning och kritisk granskning av EU.

Journalistförbundet ska aktivt driva frågan om att egenföretagare ska få göra ett avdrag på 5 000 kronor per år för friskvård, motionerar Frilans Riks. Arbetet ska bedrivas via olika samarbeten, bland annat inom TCO.

Journalistklubben på Tandläkartidningen vill att kongressen ska besluta att Journalistförbundet aktivt ska jobba för att fler medlemmar inom ideella och idéburna organisationer ska omfattas av kollektivavtal, något som inte är en självklarhet i dag.

Journalistklubben på Sveriges Radio vill att förbundet arbetar aktivt med att försvara public service i dess nuvarande form.

Samma journalistklubb vill också att förbundet mer aktivt verkar för solidaritet med kollegor runt om i världen. Samt att förbundet instiftar ett stipendium för utsatta journalister i Dawit Isaaks namn.

YRKESETIK

Klubbarna på Expressen, Dagens Nyheter och Mitti tycker att yrkesetiken är viktig men att förbundets Yrkesetiska nämnd inte tillför så mycket till arbetet. Därför föreslår klubbarna kongressen att yrkesetikens plats i förbundet utreds för att man ska kunna engagera medlemmar och klubbar i frågorna och att Yrkesetiska nämndens arbete pausas tills utredningen är klar.

FÖRBUNDETS INTERNA ORGANISATION

Journalistklubben på Sveriges Television vill veta hur de fackligt aktiva med förtroendeuppdrag gör för att lyckas engagera medlemmar som inte har klassisk facklig bakgrund i sektioner och klubbstyrelser. Förbundet bör göra en kartläggning, tycker klubben.

Det är onödigt att bilda en ny organisation inom Journalistförbundet för fotografer om PFK och BLF skulle välja att ansluta sig till Journalistförbundet, tycker Frilans Riks, som redan nu företräder många fotografer. De vill att kongressen beslutar att en enhetlig organisation (Frilans Riks) är det bästa för att tillvarata medlemmarnas intressen.

Medlemmar från Belarusian Association of Journalist ska kunna tas emot som associerade medlemmar i Journalistförbundet för att stötta dem när deras egen organisation förbjuds av belarusiska regimen, tycker Åsa Ohlsson, Margareta Flygt, Kerstin Weman Thornell, Moa Skimutis, Erik Mårtensson, Frilans Syds styrelse samt Frilans Riks styrelse. Det skulle kräva förändringar av stadgarna.

Ett nätverk för funktionsvarierade journalister, önskar Catarina Drougge. Orsaken är att det är en extremt svår situation att verka som journalist med en funktionsvariation, skriver hon.

MEDLEMSDEMOKRATI

Journalistklubbarna vid Aftonbladet, DN, DI, Expressen, Mitti, Promedia, SvD, TT och UNT vill att framtida kongresser ska genomföras fysiskt och inte digitalt, om myndigheterna tillåter. Det gäller även framtida avtalskonferenser och kurser. ”En förutsättning för att eldsjälarna ska fortsätta brinna för sina klubbar är att de någon gång, någonstans, ges möjlighet att möta sina gelikar. Få in nytt syre, nya idéer, skapa kamratlänkar, bara ha trevligt, kanske lära sig något”, skriver de.

Seniorjournalisterna i Sverige vill öka seniorernas möjlighet till inflytande inom förbundet, genom att deras två representanter på nästa kongress erhåller rösträtt.

KOMPETENSUTVECKLING

Många chefer har bristande kunskaper om kollektivavtalet, tycker journalistklubben på Sveriges Television och vill att förbundet tar initiativ till ett partsgemensamt arbete för att öka kunskapen i chefsleden för att slippa onödiga tvister och förhandlingar som redan är reglerade i kollektivavtal.

Svenska ESF-rådet, en statlig myndighet som hanterar pengar från Europeiska socialfonden, utlyser pengar för kompetensutveckling och det borde förbundet utnyttja och ansöka om pengar, tycker Frilans Riks. Förbundet borde även undersöka andra vägar för att söka pengar till kompetensutveckling för frilansmedlemmar.

Journalisten Agne Eklund vill stoppa ”Stockholmsfixeringen” och vidga möjligheterna till FOJO-antagning. Han har inte blivit erbjuden plats vid en FOJO-kurs sedan 2008 fast han gör ansökningar varje höst och vår. ”Ibland verkar det som att endast journalister i större tidningar på landets stora orter får förtur”, skriver han. Nu vill han att antagningen till FOJO ska breddas.

ARBETSTIDER, SEMESTER OCH LEDIGHET

Sveriges Televisions journalistklubb vill att kongressen ska kräva en generell sänkning av den genomsnittliga veckoarbetstiden för de som arbetar produktionsarbetstid inom public service, alternativt att arbete på ob-tider ska räknas högre i kvartalsarbetstiden.  Som det är nu schemaläggs dessa medlemmars arbetstid som full tid medan måttet för produktionsarbetstid är 36,5 timmar i veckan. Trixandet med schemaläggning skapar oförutsägbara scheman.

Sektionen Område musik, Journalistklubben på Sveriges Radio vill att förbundet ska ställa sig bakom att anställda som vill ska ges stor möjlighet till distansarbete om verksamheten tillåter det, samt att det ska verka för att arbetsgivare bör ha objektiva kriterier för när de tar beslut om distansarbete.

Klubben vid Sveriges Radio skriver att arbetsgivaren utnyttjar kollektivavtalets begränsningar till max och kräver arbete på allt fler röda dagar, kvällar, nätter och morgnar samtidigt som det kommer signaler från det hållet att det behövs ytterligare anpassningar av kollektivavtalet för att fylla scheman på till exempel ob-pass. Klubben vill att förbundet i kommande avtalsförhandlingar verkar för skärpta begränsningsregler och i andra hand värnar de regler som finns i dag. Förbundet ska också verka för kraftigare begränsningar i nåbarhet samt arbete utanför arbetstid.

SR-klubben vill också att kongressen ska ge förbundet i uppdrag att öka ansträngningarna för att få bättre semestervillkor för journalister.

UPPHOVSRÄTT

Frilans Riks tror att det genom ALIS går att förbättramöjligheten till upphovsrättsersättning, särskilt genom kollektiva överenskommelser och vill att kongressen ska besluta att förbundet utreder frågan. De föreslår också att det ska utredas om delar av förvaltningen av upphovsrättsersättningar kan övergå från förbundet till ALIS.

Frilans Riks vill att kongressen ger förbundet i uppdrag att jobba hårdare för att EU-direktivet (DSM-direktivet), när det ska implementeras i svensk lag, formuleras så att det säkrar en rimlig kompensation till upphovsrättshavare och ger en rättvisare fördelning mellan uppdragsgivare, uppdragstagare och anställda av de intäkter som upphovsrättsligt skyddade verk genererar online.

FRILANSARS ARBETSVILLKOR

Frilans Riks vill att förbundet inleder förhandlingar om ett nytt frilansavtal som också ska innehålla arvodesnivåer för frilansar och att förbundet ska samarbeta med TCO och Frilans Riks för att aktivt påverka kring EU-kommissionens initiativ som handlar om att till exempel egenföretagare ska kunna ingå kollektiva avtal om sina arbetsvillkor utan att det strider mot Eus konkurrensregler.

Frilans Riks behöver stöd och resurser för att kunna fortsätta en redan inledd arvodeskampanj och vill att kongressen ger förbundet i uppdrag att ge dem det så att kampanjen kan fortsätta.

                                                                            KLAS GRANSTRÖM
                                                                            QIA RINDEVALL

Fotnot: I en motion som handlade om villkoren för medlemskap i förbundet angavs fel motionär i ursprungstexten. Rätt är att motionen författats av Rino Rotevatn.