Gå direkt till textinnehållet

Några ord om bilden

En bild säger mer än tusen ord… Många gånger uttalat och ändå så svårt att ta till sig. I varje fall på tidningsredaktionerna.

En bild säger mer än tusen ord… Många gånger uttalat och ändå så svårt att ta till sig. I varje fall på tidningsredaktionerna. Och i varje fall om man får tro den stora granskning vi gjort av hur tidningarna använder nyhetsbilden (resultatet presenteras som en särskild bilaga till dagens Journalisten).

Bilden, och då i synnerhet nyhetsbilden, lever ett tillbakadraget liv på de svenska dagstidningarna. Inklusive tabloiderna, där bilden numera nästan helt ersatts av löpens och förstasidornas feta och uppgraderade versaler.

Den utgivningsdag vi tittat på — den 24 september — var en bedrövlig dag ur nyhetsbildens perspektiv. Med några få undantag. Det sorgliga är att denna onsdag knappast utgör något undantag när det gäller dagspressens bildhantering.

Det är synd — och märkligt — att bildjournalistiken hamnat i bakvatten i en tid när bildmedierna så totalt kopplat greppet.

Ett halvsekel efter televisionens intåg i de svenska hemmen och i en tid när det vore fullständigt otänkbart att lansera en ny CD utan vidhängande påkostad video, är bristen på journalistiska bildgrepp, inte bara en gåta utan också en “skandal och tragedi” som fotoveteranen Rolf Olson säger.

Samt ett hot, skulle man också kunna tillägga. Inser vi inte att den framtida dagstidningsläsaren vuxit upp framför TVn, med bilden som berättande huvudingrediens, kommer vi att misslyckas med att få dem som prenumeranter.

Och det handlar inte om att förytliga; om att tränga undan textens organiskt rika innehåll. Det handlar snarare om att utveckla bildjournalistiken — att medvetet gå in för att också låta bilden berätta.

Och då kommer man in på nästa märkliga insikt:

Den svenska bildjournalistikutbildningen är gravt underutvecklad. Den finns nästan inte.

Efter bara två elevkullar lade JMK i våras ner den omtalade 20-poängskursen i bildjournalistik. Idag ligger hela ansvaret för yrkesutbildningen av pressfotografer och bildredaktörer på Biskops-Arnö folkhögskola utanför Enköping. Den är säkert bra, men nog är det en obegriplig skam att ämnet inte anses viktigt nog för våra universitet.

I våra grannländer finns gedigna högskoleutbildningar för fotograferande journalister — kunniga i branschen menar också att detta märks på fältet.

Den studie som den frilansande bildjournalisten Hasse Persson och bildcheferna på GP och Sydsvenskan, Lars Fahlén och Per Lindström, gjort på Journalistens uppdrag, styrker detta.

Till utbildningsansvariga:

Återuppta terminskursen i bildjournalistik vid JMK! Eller ge Biskops-Arnö folkhögskola akademisk status! Helst bådadera.

Och till dagstidningarnas nattredaktörer:

Låt bilden tala! Se fotografens journalistiska bedrift och utnyttja den!

Till läsaren:

Den granskning som presenteras i bilagan, gäller bara en enda utgivningsdag. Det innebär att just Din sida, just Din tidning kanske fått en “orättvis” bedömning.

Strunta i det! Läs granskningen mer konstruktivt — låt det du upptäcker sätta igång tankar om bildjournalistiken. Diskutera och praktisera!

För nog är det så att en bild säger mer än tusen ord…

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler