Nordegren & Epstein om nedläggningen: ”Vi har fått tusentals personliga meddelanden”

Klockan är 16.01 onsdagen den 7 december och Thomas Nordegren och Louise Epstein har just kommit ut från sändning. Det har gått ett dygn sedan de berättade i sändning att deras talkshow Nordegren & Epstein ska läggas ned och sista programmet sändas den 25 januari inför publik i Berwaldhallen. Reaktionerna har varit enorma.

Thomas: Vi har fått över tusen personliga meddelanden, bland annat på våra egna sociala medier.

Louise: Och en massa mejl. Jag trodde att det skulle bli en del reaktioner, men jag trodde inte att det skulle bli så här mycket.

Thomas: Det finns sådana radioprogram som folk anpassar lite grann sitt liv efter. Det verkar som att vi är ett sådant. Vi har ju hållit på så länge.

Louise: Ja, det verkar vara många som har det som rutin att lyssna på oss. Det är intressant att vi har många lyssnare som inte bor i Sverige; utlandssvenskar som säger att de lyssnar på oss för att få en snabb uppdatering om vad som händer i Sverige.

Thomas: Sen finns det några enstaka som säger ”Äntligen!” och ”Det behövs verkligen en förnyelse.”

Louise: Jag fick precis ett sånt mejl här nu, där de skriver att de kan inte förstå att det är folk som säger att de saknar oss, att det måste vara fejk. Har man många lyssnare är det klart att det alltid är några som tycker illa om en, men det är ändå en minoritet.

Thomas: Det är också intressant att det finns ju några som, trots att de hatar oss lyssnar varje dag. Jag vet inte vad det handlar om. Men det som egentligen är överraskande här är ju inte att vi slutar efter tolv år, utan att vi har hållit på i tolv år. Det är ganska lång tid för en talkshow. Och det finns inte så många sådana här personliga talkshows längre.

”Vi har ju några hundra mellanchefer som säkert har haft långa seminarier om detta.”

Louise: Det är inte heller så att man alltid kan hitta en person som man kan jobba med varje dag i tolv år utan att tröttna. Sen har det i ärlighetens namn varit ett ganska tufft jobb, alltså att hela tiden vara uppdaterad, många sändningar.

Thomas: Men samtidigt väldigt roligt. Det är ju inte samma varje dag, man har gjort olika saker varje dag.

Louise: Jojo, det som jag tycker har varit lite tufft är att hela tiden hitta ett personligt sätt att förhålla sig till aktuella händelser. Ibland har jag varit jättesliten. Jag tycker också man ska säga sanningen.

Thomas: Det har ändå varit en positiv stress, vi har ändå haft ett jäkligt roligt jobb.

Louise: Jag har älskat mitt jobb varje dag, men ibland har jag också varit trött.

Thomas: Du tar den fackliga sidan…

Louise: Nej, nej, du tjatar alltid om det.

Thomas: Men du är ju fackligt ombud.

Louise: Jo, absolut är jag fackligt ombud, men inte i det här fallet.

Thomas: Som fackligt ombud är du emot dig själv.

Louise: Jag är inte emot mig själv. Jag har älskat, älskat mitt jobb men jag kände verkligen nu att nu är det dags att göra någonting annat. Jag kommer att sakna dig jättemycket, Thomas.

Thomas: Jag har ju haft en romantisk föreställning att man helst ska dö på sitt jobb, ungefär som en del av de amerikanska programledarna, Wolf Blitzer som fortfarande jobbar.

(Wolf Blitzer är nyhetsankare på CNN och fyller 75 år i mars. Reds anm.)

Louise: Men är det verkligen ett mål, Thomas?

Thomas: Nej, nej, det är det inte. Men det jag längtar efter är att verkligen få fördjupa mig i någonting. Här är det varje dag tre, fyra, fem ämnen som man ska läsa in väldigt snabbt. Så det ska bli lite skönt att inte kunna lite om mycket utan mycket om lite.

”Jag har tyckt själv att det är dags att göra någonting annat, så jag känner att det här är mitt eget beslut.”

Louise: Nu måste du få chans att ställa några frågor, vi babblar för mycket. Fråga nåt!

Thomas: Vi kommer direkt från sändningen, vi har fortfarande adrenalinpåslag.

Louise: Ställ någon fråga nu!

Vem var det som drog i bromsen, som bestämde att ni ska lägga ner?

Thomas: Det ska ju sägas att det var Annika Lantz som började med talkshowformatet och hon fick ju då ta väldigt mycket stryk för att man ansåg att det passade inte P1 att prata på det här viset och med den här tonen. Sen var det Karin Magnusson och jag och Louise som på olika dagar hade olika sidekicks. De var i och för sig utmärkta människor, men det blev lite blandat.

Louise: Och så var det någon gång när en sidekick inte kunde och så testade Thomas och jag att göra en sändning tillsammans, och så blev cheferna jättenöjda och tyckte att det lät bra.

Thomas: Billigare blev det framför allt.

Louise: Och enklare.

Thomas: Det är väl det som är hemligheten med det här programmet, även om det är många lyssnare som inte fattar det, så är vi ju programledare varannan dag. Varannan dag är man sidekick och representant för lyssnarna och kan säga: ”Det där fattar jag inte” eller ”Det var det dummaste jag hört”, eller ”Ta det där en gång till”. Det har varit ett roligt arbetssätt.

Fast frågan jag ställde handlade om vem det var som drog i bromsen, som bestämde att programmet ska läggas ned, ni pratar om lite andra saker, intressanta, men …

Thomas: Vi har ju några hundra mellanchefer som säkert har haft långa seminarier om detta och så småningom bestäms det att det är dags.

Louise: Nej men Thomas, så här är det att på Sveriges Radio får man inte jobba hur länge som helst efter pensionsålder.

Thomas: Det är det gamla vanliga problemet, Elfsbergssyndromet, att vid 65, 66 eller 67 åker man ut. Men jag har ju hängt mig kvar i snart fem år till. Så småningom anser de väl att det måste lösas.

Louise: Men jag har tyckt själv att det är dags att göra någonting annat, så jag känner att det här är mitt eget beslut. Och så är jag glad för att Sveriges Radio tycker att jag ska utveckla en ny podd. Jag tror att den kommer att funka, men jag kommer att sakna Thomas mycket.

Thomas: Jag känner att jag inte bara vill mata duvorna, jag vill göra någonting annat. Men riktigt vad det är vet jag inte.

Men det är många som går i pension från Sveriges Radio som ganska snart kommer tillbaka till Sveriges Radio och jobbar?

Thomas: Ja, det är massor av Studio Ett- och Ekotkamrater som har avtackats och sen veckan efter vikarierar de igen. Men de är ju mer klassiska programledare, jag kanske är lite för edgy för att passa in i det där.

För edgy?

Thomas: Lite för personlig, eller kanske för präglad av det här programmet. Att jag inte skulle klara en vanlig nyhetssändning längre.

Louise: Jag tror du kan klara allting, men jag undrar om du vill göra en vanlig nyhetssändning.

Thomas: Det kanske känns exotiskt.

Direktsändningen av Nordegren & Epstein i P1 onsdagen den 7 december, dagen efter att Thomas Nordegren och Louise Epstein meddelat att programmet ska läggas ned. Foto: Tor Johnsson

Den här nya podden du ska göra Louise, liknar det du gjort de senaste tolv åren?

Louise: Alltså, nej, inte så mycket. Det som är lite gemensamt är att det kommer att vara en bisittare, så det kommer inte bara att vara jag som pratar. Det kommer ändå att vara en existentiell aspekt av det ämne vi tar upp.

Thomas: Men det ska ju bandas!

Louise: Jag vet. Vi får se hur jag klarar det, jag har gjort det förut, men jag älskar direktsändning.

Thomas: Jag önskar dig lycka till, och det ska bli kul att se vad de hittar för nya programledare.

Vilka är era bästa råd till dem?

Louise: Gör på ditt eget sätt, det är det bästa.

Thomas: Var dig själv, det är det enda som funkar. Eller tror du att de kommer att försöka imitera oss?

Louise: Nej, nej.

Thomas: Det kanske blir två komiker som driver med oss och överdriver oss.

Louise: Nej, det tror jag inte.

Sista programmet blir en direktsänd avslutningsföreställning i Berwaldhallen, hur känns det?

Thomas: Det känns kul. Vi gjorde det tusende programmet där. Nu är symfoniorkestern tillbaka som kompband och vi har några…

Louise: … heta artister …

Thomas: … ja, det är många artister som har börjat tidigt hos oss och sedan blivit världsstjärnor. Några av dem kommer att vara med. Sen har vi dubbelt så lång sändningstid. Vi har ibland gett bort tid till Studio Ett för deras ganska torra utfrågningar, och nu har de varit generösa och gett oss sin första timme den 25 januari.

Är det första gången i världshistorien Studio Ett ger bort en timme till ett annat program?

Louise: Ja, så är det nog.

Thomas: Det har väl hänt att det har varit riksdagsdebatt eller breaking news, men bortsett från det, så ja, det är första gången.