Gå direkt till textinnehållet

Nordling om hoten: ”Det behövs fler fällande domar”

Att bara elva procent av journalister som utsattes för hot förra året valde att polisanmäla är ett tecken på att man inte tror att anmälningarna leder någonvart. Det säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling, som vill se fler fällande domar.

En ny undersökning från JMG visar att var fjärde journalist utsattes för våld, hot eller trakasserier i Sverige förra året.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling ser med oro på att så få väljer att polisanmäla hoten och trakasserierna.

– Bortsett från att vi måste få ordning på samtalstonen i det digitala samhället, så bör trakasserier mot journalister också leda till fler fällande domar. Att bara elva procent väljer att polisanmäla är ett tecken på att de flesta kolleger inte tror att det ger någon effekt, säger Jonas Nordling.

Annons Annons

I en debattartikel i Aftonbladet förra veckan tryckte Jonas Nordling just på straffriheten som ett stort problem. Han skrev bland annat: ”Journalister på Eskilstuna-Kuriren mottog under 2016 hundratals hot, många polisanmäldes. Men ingen polisanmälan har lett till åtal. Alla förundersökningar är nedlagda, trots att det finns inspelningar och vittnen.” (Läs mer om situationen på Eskilstuna-Kuriren i Journalistens reportage i våras.)

Nordling förordar inrättandet av demokrati- och hatbrottsgrupper hos polisen i hela landet för att hantera bland annat hot mot journalister. I artikeln föreslog han också att arbetsmiljöföreskriften om våld och hot i arbetsmiljön uppdateras (den är från 1993), samt att regeringen ger journalister ett utökat straffrättsligt skydd samtidigt som man ser över möjligheten till ett sådant stärkt skydd för förtroendevalda.

Finns det någonting i den nya undersökningen som du tycker är särskilt intressant?
– Frågorna om förövarens kön och politiska hemvist är ju till viss del nya, och svaren visar att det inte råder någon tvekan om att det främst är män som trakasserar journalister, och att dessa män dessutom inte sällan är högerextrema.

Mot bakgrund av det, finns det något journalistperspektiv som du tycker saknats i debatten om högerextremisters närvaro i samhället, i offentliga miljöer eller på ständigt aktuella bokmässor?
– Om perspektivet saknats vet jag inte, men dessa uppgifter bekräftar väl att det är antidemokratiska grupper som ser journalister som hot och agerar därefter, säger Jonas Nordling.

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret