Norskt nätverk skapar unika gräv

Media City Bergen är ett kjempestort kontorskomplex mitt i Norges näst största stad. Det är sedan fem år fullproppat med 1 800 personer i drygt 100 företag som sysslar med journalistik, teknik och medieutveckling.

Senter for undersøkende journalistikk, Sujo, drar nytta av detta mediekluster. Det väver nätverk, förlöser formidabel journalistik och medverkar i två olika mastersutbildningar inom Universitetet i Bergen. Centret finansieras av Norges fem största mediekoncerner ihop med staten.

I en lektionssal inleder tretton mastersstudenter sin andra termin, vårterminen, med att lyssna till pitchar från medieföretag som Bergens Tidende, NRK (public service), TV2 och diverse produktionsbolag.
Redaktionerna avslöjar av konkurrensskäl inte sina konkreta projekt men berättar om möjligheter till undersökande examensarbeten hos dem inom områden som klimat, miljöhot, naturskydd, penningtvätt och social omsorg.

En student undrar om det är bäst att vara hos en stor eller liten redaktion.

– I ett litet bolag får du utrymme för egna uppslag och möjlighet till eget ansvar. I en stor organisation får du nog kämpa hårdare för dina idéer, svarar en handledare.

Sondre Lindhagen Nilssen är reporter på Kragerø Blad Vestmar, en lokaltidning vid kusten i södra Norge med en upplaga på 4 000 ex, fyra journalister plus redaktör. Han har gjort en uppmärksammad granskning av ljusskygg projektering av fritidshus i kommunen som han visar i sin dator. Han går masterskursen samtidigt som han fortsätter att arbeta på tidningen på distans. Mastern utgör en påbyggnad av kandidatexamen, beräknas ta två år och omfattar 120 högskolepoäng.

– Varför är du här, du verkar ju redan vara i full gång med grävandet? undrar jag i en paus.

Han ler och svarar att han har mycket kvar att lära sig.

”Här serveras vi föredrag av några branschens bästa grävande journalister och lägger mycket tid på relevanta teorier, reflektion och diskussion. Lärarna vid universitetet och Sujo är väldigt kompetenta och ser till att vi bygger nätverk inom branschen redan tidigt i utbildningen”, lägger han till i ett mejl.

Vetenskapligt ansvarig för utbildningen är försteamanuens – docent – Lars Arve Lunde Røssland vid Institutionen för informations- och medievetenskap. Hur ser han på Sujos bidrag till mastersutbildningarna?

– Det är helt avgörande. Det som gör utbildningarna unika är det integrerade förhållandet mellan teori och praktik. Sujos insats på den praktiska sidan är helt ovärderlig.

Två dagar senare är det dags för första samlingen av en ny kull i den andra mastersutbildningen. Den är erfarenhetsbaserad, riktar sig till yrkesverksamma reportrar och arbetsledare i medieföretagen och omfattar 90 högskolepoäng.

De femton deltagarna, 13 kvinnor och två män, bjuds på lunchbuffé och samlas sedan i ett stort och ljust rum. De går laget runt och presenterar sig.

Hälften kommer från olika NRK-redaktioner ute i landet och övriga från stora och små redaktioner i Oslo, Bergen, Tromsø och Ålesund. De flesta har höga förväntningar på nyttiga kunskaper och nya nätverk.

Utbildningen är indelad i sex avsnitt eller ämnesmoduler och upplagd så att deltagarna kan kombinera arbete och studier. Man träffas från lunch till lunch i Bergen tre gånger per modul. Sedan tillkommer ett examensarbete på 30 poäng. Den som inte vill ta en mastersexamen kan nöja sig med enstaka moduler.

En modul kostar 40 000 kronor, vilket sänks till 30 000 om redaktionen ingår i någon av de fem koncerner som delfinansierar Sujo. En journalist som är medlem i Journalistförbundet eller Redaktörföreningen kan söka ett fortbildningsstipendium på 100 000 kronor vart sjätte år.

Centrumledaren Per Christian Magnus berättar för deltagarna att utbildningen är skräddarsydd för dem. Den modul som nu inleds handlar om avancerad research och Sujo har nyligen inventerat medieföretagens behov av metoder och sakkunskap. Programmet fram till lunch nästa dag handlar därför främst om penningtvätt.

Norge är ett rikt land där stora penningmängder slussas genom det finansiella systemet. Norge beskrivs också som den näst största tvättmaskinen av svarta pengar i Europa. Behovet av journalistisk spetskompetens inom området är stort och Sujo har laddat upp med föreläsningar och praktiska övningar.

Men först på eftermiddagens program står två timmar om – muntliga källor!

– De senaste tio åren har nästan allt handlat om datajournalistik, om att analysera stora datamängder och kopplingen till muntliga källor har hamnat för mycket i bakgrunden, säger föreläsaren Knut Gjernes, erfaren reporter på Dagens Næringsliv.

Själv har han systematiserat och analyserat de muntliga källor han själv använt för ett 90-tal grävprojekt, källor som varit helt avgörande för att nå resultat. Tidningssidorna fyller den stora skärmen bakom honom.

Han berättar engagerat om att lista ut vilka yrkesgrupper/personer som kan hjälpa honom att leta på rätt ställen, om att väcka tillit i det personliga mötet och om vikten av att underhålla sitt kontaktnät.

Per Christian Magnus studerade själv vid ett amerikanskt universitet och tog en master i dokumentärfilmsproduktion för 30 år sedan. Sedan dess har han arbetat med dokumentärer och utrikesrapportering inom TV2 och NRK och har åtskilliga prisade projekt bakom sig.

Under ett besök vid University of California, Berkeley 2010 inspirerades han av den rutinerade reportern Lowell Bergmans undervisning i undersökande journalistik där studenterna samarbetade med erfarna grävare. Angelägna samhällsproblem som inte uppmärksammats i de etablerade medierna kunde tacklas.

För den som känner igen namnet Lowell Bergman så spelade Al Pacino honom i filmen Insider från 1999 som handlar om hur tobaksbolagen mörkar rökningens faror och försöker tysta visselblåsare.

– Lowell Bergman sa att en student kunde lämna Berkeley med ett examensbevis i ena handen och ett Pulitzerpris i den andra. Vi åkte hem och föreslog att universitetet i Bergen skulle pröva samma modell, men tiden var inte mogen då, säger Per Christian Magnus.

2017 anställdes Per Christian Magnus och reportagechefen på Bergens Tidende Kristine Holmelid av Universitetet i Bergen som journalistlärare. Tillsammans med en arbetsgrupp med akademiker och praktiker drog de upp riktlinjerna för ett Senter for undersøkende journalistikk, Sujo, med premiär hösten 2018.

Målsättningen är att ”stärka den undersökande journalistiken i Norge med särskilt ansvar för lokala, regionala och mindre medier” och ett sätt är att erbjuda rådgivning till redaktioner och reportrar för specifika projekt.
Sujo ställer upp med tre handledningsmöten: vid projektstarten, när man är halvvägs och inför publiceringen, tipsar om metoder och checklistor, förmedlar experter och är bollplank under resans gång, men styr inte arbetet. Det är redaktionen som har ledningen och ansvaret.

Det allra första grävjobb som stöddes av centret publicerades 2019 av lokaltidningen Raumnes i Årnes, en ort med cirka 5 000 invånare nordost om Oslo. Reportern Thomas Frigård hade gått igenom de senaste tre årens 699 anmälda brott som lett till fällande domar vid den lokala tingsrätten. Han fann att hälften av anmälningarna hanterats så långsamt att straffen blivit kraftigt reducerade.

Den första artikeln handlade om en autistisk man som rånats av sina kommunala assistenter. De hade nyckel till hans lägenhet och passade på att stjäla värdesaker när mannen inte var hemma. Dessutom tog de hans bankbok och tömde hans sparkonto.

Assistenterna fångades på video vid bankomaten och erkände efter kort tid sina brott.

Enligt tillfrågade jurister borde påföljden solklart varit fängelse. Men eftersom det tog tre år från brott till rättegång beslöt tingsrätten om strafflindring och assistenterna slapp fängelse.

Ett projekt som står ut kallas ”Den store folkevandringa”, där 68 lokaltidningar samarbetade med NRK. Idén var att kombinera de små tidningarnas unika kunskaper om sina lokalsamhällen med kraften hos NRKs rikstäckande resurser. Sujo utgjorde den samordnande och stödjande länken för ”Norges största redaktion”. NRK samlade in statistik om födelsetal samt in- och utflyttning för Norges 356 kommuner under de senaste 20 åren. Plus uppgifter om vart exempelvis sjukvårdspersonal, arbetskraftsinvandrare och ungdomar efter studentexamen flyttat. Enkäter skickades ut till kommunerna och sammanställningar gjordes kommun för kommun.

Sujo ingick i en arbetsgrupp som planerade insamling, tänkbara källor, upplägg, artikelidéer och stod även för handledning under resans gång. Särskilt under de sista veckorna när tre handledare från centret hade halvtimmeslånga möten varje morgon via nätet med 25–30 redaktioner vardera.

Sujo deltog även i NRKs så kallade kompetensluncher, digitala arenor för metodfrågor, som sporrade tidningarna att utveckla rapporteringen ytterligare. Ett exempel gällde utländsk arbetskraft, som i flera kommuner för första gången framträdde med ansikten och röster som kunde komma till tals i spalterna.

Publiceringen blev omfattande, 799 artiklar, som dominerade nyhetsdagordningen under flera dagar. Satsningen fick beröm för att lyfta fram tidigare dolda samband och positivt gensvar från läsare och lokalpolitiker.

Även branschen applåderade. ”Den store folkevandringa” hyllades som årets innovation. I tacktalet på prisgalan framhöll NRKs projektledare att om vi ”ska göra journalistik om de samhällsförändringar som sker långsamt genom kommunala beslut i hela landet, så måste vi samarbeta”.

Samarbete är ett nyckelord för Sujo liksom för Media City Bergen, MCB. Nätverk byggs mellan universitet och mediebransch, mellan medieföretagen och mellan universitet, bransch och teknikföretag. På strukturell nivå och mellan individer. Ett exempel är de två nationella nätverk för datajournalister som MCB administrerar och stimulerar. Ett allmänt och ett för personer under 35 år. Regelbundna träffar ordnas på plats i Bergen där medlemmar presenterar nya landvinningar eller ber om hjälp att lösa problem. Man kan också delta på distans.

NRK Väst har sin redaktion i MCB-huset. Jenny Duesund är chef för den regionala grävgruppen med 18 deltagare. Hon tycker att Sujo är en stor tillgång.

– De har varit viktiga för oss. Ibland är det skönt att kunna be om råd utanför NRK och därmed slippa tänka på prestige och om det kan användas mot en. De på Sujo håller det vi pratar om för sig själva, säger Jenny Duesund.

Samarbeten utvecklas även internationellt med universitet i andra länder och grävarorganisationer som Global Investigative Journalism Network. Sujo har bland annat delat med sig av sina erfarenheter till Danmarks Medie- og Journalisthøjskole i Århus. Under våren etableras där ett ”Gravercenter” med statlig finansiering, inriktat på de små och lokala redaktionernas behov av stöd till undersökande journalistik.

Torbjörn von Krogh

Utbildning i Sverige

I Sverige finns sedan 2016 en internationell mastersutbildning i undersökande journalistik vid Göteborgs universitet. Den är ettårig och ges på engelska med ett 30-tal studenter per år. Årets studenter kommer från 16 länder på fem kontinenter. Programansvarig är Ulla Sätereie, universitetsadjunkt på JMG och tillika ordförande för Föreningen Grävande journalister.

Under innevarande läsår, och nästa, genomförs studierna på försök ihop med ett universitet i Leipzig och ett i Paris, samt med forskarstöd från Norge och Holland. Inriktningen är på gräns-överskridande undersökande journalistik, vilket de sammanlagt 70 studenterna vid de tre olika universiteten också prövar praktiskt tillsammans i nio olika projektgrupper. Projektet är EU-finansierat (Erasmus+) och utvärderas hösten 2024.