Gå direkt till textinnehållet

Nu är det officiellt – journalist är ett bristyrke

För sex år sedan var journalist det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Nu är det ett framtidsjobb. ”Det är stor brist på journalister ute i landet och det har börjat märkas även i storstäderna”, säger Martin Söderberg, branschstrateg på Arbetsförmedlingen Kultur och Media.

För första gången sedan mätningarna startade slår nu SCBs Arbetskraftsbarometer och Arbetsförmedlingens yrkesprognos fast att journalist är ett bristyrke.

Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer vara liten konkurrens om jobben för journalister under det närmaste året och på tre års sikt, och att möjligheterna till arbete kommer att vara stora.

Det är en stor förändring på kort tid. 2017 låg journalistyrket i botten av listan över bristyrken och under hela 2010-talet tävlade journalister med musiker och sjömän om jumboplatsen. Nu ligger journalistyrket på övre halvan av listan, plats 24 av 67.

Annons Annons

Svart på vitt – efterfrågan på journalister är nu större än tillgången enligt Arbetsförmedlingen.

Över 40 procent av mediearbetsgivarna uppger att det råder brist på tillgång på nyutexaminerade journalister, medan bara cirka 30 procent anser att det är god tillgång. Tillgången på yrkeserfarna journalister är ännu sämre: bara var tionde arbetsgivare anser att tillgången är god och över 40 procent anser att det råder brist.

Det finns skillnader mellan olika delar av landet. Under 2023 är journalistbristen störst i Gävleborg, Värmland, Kronoberg och Blekinge. Även i Dalarna, Norrbotten, Skaraborg och Kalmar bedöms möjligheterna till arbete vara stora för journalister.

I storstadsregionerna är arbetsutsikterna sämre än i de flesta andra regioner, men även här säger arbetsgivare att de har svårigheter att anställa.

– Det är stor brist på journalister ute i landet och det har börjat märkas även i storstäderna, säger Martin Söderberg, branschstrateg på Arbetsförmedlingen Kultur och Media.

Det är en stor förändring jämfört med för bara fem sex år sedan, vad beror det på?
– Det kan ha att göra med att det är en liten yrkesgrupp med stor rörlighet, stort driv, hög utbildning, som är etablerade i samhället. Då kan det nog ske förändringar ganska snabbt.

Förra året uppgav mediearbetsgivarna att det rådde brist på utbildade nyexaminerade journalister. Grafik från SCBs Arbetskraftsbarometer.

Det blev tydligt under krisåren på 2010-talet att journalister är duktiga på att yrkesväxla: tusentals bytte jobb när sparpaketen haglade över branschen. Få hamnade i arbetslöshet.

– Journalistutbildningen är bred och ger arbetsmöjligheter i flera olika yrken, inom till exempel kommunikation. Man kan harva runt på vikariat i några år, men om branschen inte erbjuder trygghet, då är det inte svårt för en journalist att hitta ett annat jobb.

Så journalistyrket är inte ett kall längre?
– Det händer att journalister som har gått över till att bli kommunikatörer efter ett tag återvänder till journalistiken. Det brukade var svårare förr i tiden. Jag vet inte om det betyder att yrket inte är ett kall, men det finns sedan ett antal år tillbaka en stor flexibilitet i journalistkåren, säger Martin Söderberg.

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler