Nu är public service-avgiften klubbad
Den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts av en individuell public service-avgift som tas ut via skattesedeln. Det beslutade riksdagen för en kort stund sedan i en omröstning.
På onsdagsförmiddagen debatterade riksdagen kulturutskottets betänkande Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service, som tar sin utgångspunkt i den parlamentariska public service-utredningen som blev klar för ett år sedan.
Förutom finansieringsfrågan beslutade riksdagen idag också om förlängda sändningstillstånd för public service, från dagens sex till åtta år. Tillstånden blir dock åttaåriga först 2026, enligt beslutet.
Samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna står bakom kulturutskottets betänkande. Sverigedemokraternas anser i och för sig att det är bråttom att få ett nytt finansieringssystem på plats, men partiet ville se en ny utredning av public service med ”ett helhetsgrepp”, för att bland annat pröva om en ny granskningsfunktion behövs. Sd vill till exempel att ett nytt vetenskapsråd ska granska sakligheten i inslag som anmälts till Granskningsnämnden.
Sd ville också ha kortare sändningstillstånd än de som riksdagen idag beslutade om. S, V och Mp ville i stället att ett tioårigt tillstånd skulle inleda det nya systemet och gälla 2020-2030, för att sedan följas av åttaåriga, men blev nedröstade.
– Längre tillståndsperioder stärker oberoendet. Ett sexårigt markerar inte i tillräcklig grad att vi går in i ett nytt system, sade S-ledamoten Lawen Redar under debatten.
Sd:s Angelika Bengtsson argumenterade för att det med dagens snabba teknikutveckling inte tjänar public service-företagen att låsa fast sig i långa sändningstillstånd:
– Det finns andra sätt att stärka oberoendet på och respektera armlängs avstånd-principen, menade hon.
Miljöpartiets Anna Sibinska invände att argumentet om snabb teknikutveckling inte hindrar långa sändningstillstånd.
– Värt att nämna är att BBC har tioåriga tillstånd, sade hon.
Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling och vice ordförande Ulrika Hyllert är kritiska till riksdagens beslut. Förbundet har länge varnat för att den nya finansieringsmodellen kommer att påverka oberoendet. Man hade också önskat den längre inledande tillståndsperiod som regeringen föreslagit..
De utvecklar kritiken i en debattartikel i Journalisten, och ställer nu krav på politikerna för att värna public services oberoende genom att bland annat grundlagsskydda public service.
