Gå direkt till textinnehållet

”Nu står det och väger”

DNs medicinreporter Amina Manzoor har bevakat coronautbrottet från start: ”Jag har aldrig sett den här typen av informationsflöde förut.”

Första veckan i januari såg Dagens Nyheters medicinreporter Amina Manzoor att det började pratas om att man inte visste vad som orsakade en lunginflammation i Kina. Hon behövde skriva en notis till DNs vetenskapssida och tänkte att ämnet passade bra.

– När notisen publicerades den 11 januari stod det klart att det faktiskt var ett nytt virus, säger hon.

Amina Manzoor har tagit en ledig fredag, efter ett par väldigt intensiva jobbmånader.

Annons Annons

– Jag har faktiskt aldrig sett den här typen av informationsflöde förut. Det kommer ny kunskap varje dag, massor av studier, både granskade och icke-granskade, och det finns ett jättestort intresse från allmänhet, journalister och forskare.

Hur navigerar du i det?
– Jag varit tydlig med att vi på DN bara ska publicera verifierad information. Om det inte är en granskad studie ska det sättas i perspektiv, man ska diskutera med någon forskare och fråga: är det här rimligt?

Amina Manzoor har bevakat alla WHOs nästan dagliga presskonferenser, och följer löpande de nya siffrorna över smittade och döda.

– WHO har också täta rapporter där de bedömer situationen. Jag försöker också hålla koll på allt som publiceras i de större vetenskapliga tidskrifterna, och jag försöker fånga upp vad folk undrar och funderar över. Jag svarar på jättemånga läsarmejl, och twittrar direkt från WHOs presskonferenser.

Ni är många som rapporterar om viruset. Hur samordnar ni er på redaktionen?
– Man kommer och frågar mig en del, och jag har pekat på några saker vi bör tänka på när vi rapporterar; till exempel behöver vi inte berätta om varenda liten sak. I början pushade man så fort någon testades för nya coronaviruset, nu skriver vi först på en högre nivå.

– Jag har också påpekat att det nu finns många forskare och enskilda som har stort intresse av att synas. Forskare kan säga att man nått ett genombrott, men det saknas underlag. Då vill jag att man ska ringa någon i Sverige och fråga.

Vad är svårast med att bevaka den här epidemin?
– Att det utvecklas jättesnabbt. Jag tror att många inte förstår att det aldrig har gått så här fort förut, på två månader vet man väldigt mycket om viruset. Vi måste förklara att alla bedömningar är i nuläget. Jag tror aldrig jag har använt ord som "nuläget", ”sannolikt”, ”troligen”, ”möjligen”, ”kanske”, så mycket som jag gjort nu. Jag vill förmedla att allt kan ändras imorgon.

– En annan utmaning är frågan hur pålitlig informationen från Kina är, som är en totalitär stat. Kan vi lita på det här? Jag har fått gå på vad WHO säger, även om de också har en politisk nivå, kombinerat med vad våra egna myndigheter säger.

Hur balanserar du mellan risken för alarmism och att ta virusutbrottet på allvar? Det känns som att du skrivit lugnande analyser.
–  Jag har inte velat tona ned, utan sätta i perspektiv. Jag skapade ett dokument med ”Det här vet vi”, som jag uppdaterar med ny kunskap, om dödligheten, hur svårt sjuk man blir… För det verkar som att när man inte vet så mycket påverkar det oron ganska mycket. Får man veta att dödligheten är 1-2 procent i nuläget kan det sättas i perspektiv till andra sjukdomar.

– Även om vi haft fall i Sverige har vi ingen aktiv smittspridning här, vad vi vet. Risken att bli smittad ute i samhället är just nu låg, medan risken att bli smittad av influensan, om man är ovaccinerad, är mycket högre.

Vad har du tänkt på i andra mediers coronarapportering?
– Jag är förvånad över att vissa amerikanska branschmediers specialreportrar plötsligt är väldigt alarmistiska och spekulerar mycket mer. Jag har försökt undanhålla mig från spekulationer. Men det kanske är det amerikanska sättet att rapportera?

Är du själv rädd för viruset?
– Nej, inte i nuläget. Däremot är jag vaccinerad mot influensan eftersom jag tillhör en riskgrupp, och jag tvättar händerna ofta. Jag har inte skaffat ansiktsskydd och har inga planer på att göra det.

Har ni några restriktioner på DN?
– Vi har riktlinjer. Om man varit i riskzoner med aktiv smittspridning så ska man jobba hemifrån, man får inte komma in ens för att hämta sin dator. Det är mer än vad Folkhälsomyndigheten rekommenderar, men samtidigt har man som företag ett annat ansvar.

Hur länge tror du att den här intensiva bevakningen kommer behöva fortsätta?
– Hade du frågat mig för en vecka sedan hade jag tänkt att det kanske skulle trappas ned, men sedan hände något över helgen. Nu tror jag att det står och väger. Vad händer de närmaste veckan: får man Italien, Sydkorea och Iran under någon slags kontroll, och undviker liknande spridning på andra ställen? Blir det fortsatt spridning har vi det nog fram till sommaren i alla fall.

– Det som är positivt är att om Kina kan få ett jätteutbrott under kontroll, förvisso med väldigt speciella åtgärder, så ska vi nog övriga kunna klara det. Även om jag tror att det är svårt att sätta människor i karantän i fria länder. Vi skulle nog inte acceptera det, säger Amina Manzoor.

Fotnot: DN beslutade på fredagen att låsa upp sina artiklar om det nya coronaviruset på DN.se.

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler