NWT Media låglönesatsar: ”Vi behövde göra något”

I fjol satt Tomas Skoglund, mediehuschef på NWT-koncernen sedan snart två år tillbaka, och skulle fördela potten på 1,9 procent.

– En väldigt liten summa pengar, säger Tomas Skoglund (bilden). 

Han var relativt ny i koncernen, hade kommit från en tjänst som redaktionschef på SVT Nyheter i Värmland, och såg hur stora skillnaderna var på lönenivåerna mellan SVT lokalt och i NWT-koncernen.

Annons

Både fackklubben och ledningen hade studerat Journalistens lönekartläggning.

– Jag kände att vi behövde prata om det här, om vad vi kan göra. Journalister står inte på kö längre utanför dörren. Vi slåss om dem. Då kom frågan upp vad vi skulle kunna göra för att stärka varumärket, så att inte Journalisten skriver om oss som den sämst betalda koncernen. Jag slängde väl ur mig någonting om att vi skulle kunna jobba tillsammans om det, jag hade rätt goda erfarenheter av att man inte möts i en förhandling utan jobbar fram ett underlag tillsammans med facket.

Tillsammans med bland andra Marie Blomgren (bilden) från journalistklubben arbetades ett underlag fram som presenterades för styrelsen. Styrelsen beslöt att avsätta 4,5 procent till löneökningar.

– Nu landade avtalet på 4,1 procent vilket är lägre än inflationen,  men mer än det brukar vara. Det gjorde att det inte blev så mycket pengar som sköts till utöver potten som vi hade tänkt. Vi hoppas att det här ska fortsätta i ytterligare ett par år, avsikten är det. Vi fördelade 4,5 procent och fick ytterligare ett par tusenlappar utöver det, säger Marie Blomgren.

Beslutet var att satsningen skulle gå till de allra lägst avlönade i företaget och till dem med högst prestationer.

– Men vi vet ju att missnöjet med löneläget är väldigt stort och det behöver hända någonting. Man kan åtgärda via den här sortens satsningar. Man kan också se till att när människor nyanställs eller får nya tjänster sätta korrekta löner direkt. Det upplever jag att man gör i allt högre utsträckning. Tidigare har man försökt hålla nere lönerna så mycket som möjligt när man nyanställt. När vi förr försökt höja nyanställdas löner utöver potten har vi i princip alltid fått nej, och då har väldigt mycket pottpengar gått till att höja deras löner samtidigt som potterna blivit mindre än om de fått rätt lön från början, berättar Marie Blomgren.

Satsningen ska gälla tre år framåt, men det är svårt att flera år i förväg säga hur mycket pengar det kan handla om. Det är ett beslut som ska tas av styrelsen i samband med att budgeten fastställs, enligt Tomas Skoglund.

– Resultatet av satsningen i år blev rätt bra, det finns medarbetare som hört av sig och sagt att de aldrig fått så mycket under en och samma revision. Men nästan oavsett hur mycket man delar ut ett sådant här år så blir det en reallönesänkning eftersom inflationen är så hög. Vi ligger fortfarande en bit under riksgenomsnittet utanför storstäderna. Men vi visste att vi inte kunde ordna det här på ett år. Jag är ändå nöjd med klivet vi gjorde. Vi höjde golvet rätt bra, säger han.

Marie Blomgren säger att samtalsklimatet vid förhandlingar varit bra fackligt sett under många år, men att insikten om att det måste göras något åt lönerna kommit under senare tid.

– Jag har jobbat fackligt sedan 2001, det har hänt ibland att vi fått vissa belopp utöver potten, men det är första gången mig veterligt som man budgeterar för en löneförhöjning utöver potten, säger Marie Blomgren.

Den partsgemensamma gruppen har haft ungefär sex-sju möten, enligt Marie Blomgren.

– Det har varit ett bra sätt att jobba, att sätta sig partsgemensamt i en arbetsgrupp, där man inte ska försöka lösa lönerevisionen, utan kan ägna tid och kraft åt strategiska frågor – det är ett arbetssätt som jag kan rekommendera. Vi ska fortsätta att diskutera i höst och det känns både roligt och nödvändigt, säger hon.