Ny kritik mot drönarlagen: ”Medier kan inte uppfylla sitt uppdrag”, menar BLF-ordföranden

Journalisten har tidigare berättat om tidningen Scoops granskning som visar att myndigheternas handläggningstider (58 dagar) omöjliggör laglig publicering av nyhetsfoton tagna med drönare, så länge himlen eller horisonten syns.

I en debattartikel på Dagens Nyheter kritiserar flera organisationer lagen, som de anser måste göras om.

Samtidigt har Lantmäteriet bett om 30 miljoner kronor för att upprätthålla lagen och få ned handläggningstiderna. Men att se över hanteringen räcker inte, menar organisationerna. 

Annons

– Det säger sig självt varför det här är angeläget, medier kan inte uppfylla sitt uppdrag som det är nu. Bildjournalister kan inte bidra och berätta på det sätt man vill med tanke på handläggningstiderna. Ska man dra det till sin spets så handlar det här om yttrandefrihet, säger Putte Salminen, ordförande i BLF, till Journalisten. 

I en undersökning gjord av Svenska fotografers förbund svarar 88 procent av fotograferna att de använder drönare i vissa uppdrag, ungefär 12 procent är renodlade drönarfotografer.

Enligt undersökningen har två tredjedelar av de svarande gått miste om uppdrag på grund av bestämmelserna, och de ekonomiska förlusterna har varit så stora som 50 procent av den totala omsättningen för ett väsentligt antal.

Angelica Månsson-Gerde, verksamhetsansvarig på Svenska fotografers förbund menar att deras medlemmar främst ser det stora inkomstbortfallet som ett problem, för att man inte kan åta sig uppdrag och leverera i tid om man följer lagen.

– Det sticker i ögonen att man är laglydig och förlorar jobb medan man dagligen ser exempelvis SVT, TV4 och många andra bryta mot lagen, samt att man är van vid att hantera skyddsobjekt och självgranska sina bilder/filmer och upplever lagen som verkningslös i förhållandet till syftet, säger hon.

Samtidigt ser Svenska fotografers förbund hur exempelvis Mittuniversitetet nu pausat utbildningen "Filma med drönare".

– Våren 2022 kunde flera studenter inte slutföra utbildningen på grund av de långa handläggningstiderna. De kan inte kräva av studenterna ska begå lagbrott för att kunna slutföra utbildningen. Det är alltså inte bara vi yrkesverksamma som drabbas, utan även de som vill utbilda sig, säger Paulina Holmberg, ordförande.

Putte Salminen på BLF är precis som flera andra inne på att ett självreglerande system vore bättre än lagen. 

 – Man skulle kunna tänka sig egenkontroll av materialet, det skulle också kunna finnas undantag för medier. Det här måste gå att lösa, också eftersom lagen är formulerad så idag att man kan stå på ett tiovåningshus och fota eller filma. Men använder man en drönare som gör samma sak, på samma höjd, så är det inte lagligt. Det visar att det här helt enkelt inte fungerar som det är nu, säger han.

I februari förra året föll den första och hittills enda domen gällande spridning av drönarbilder. Det handlar om en man som dömdes till 64 000 kronor i böter av hovrätten, för att han på sin Youtubekanal lagt ut filmer tagna med drönare utan att ansöka om spridningstillstånd.

– Skulle den här domen följas av en ökad tillsyn och ett ökat antal åtal så har det per automatik en återhållande effekt som skulle drabba journalistiken. Sånt som skulle behöva dokumenteras skulle inte göra det, säger Per Hultengård, chefsjurist vid TU.