Ny lag krossar oberoende medier
En ny medielag har införts i Serbien. Den klubbades igenom i tysthet i det serbiska parlamentet utan att först ha varit ute på remiss. Nu finns det ingen oberoende dagstidning kvar i landet.
En ny medielag har införts i Serbien. Den klubbades igenom i tysthet i det serbiska parlamentet utan att först ha varit ute på remiss. Nu finns det ingen oberoende dagstidning kvar i landet.
Böter på upp till en halv miljon kronor väntar den redaktör som inte inom 24 timmar kan bevisa påståenden i en artikel. Lika högt är straffet för att sända utländska nyheter samt nyheter som enligt regimen ”uppmanar till upphävande av lag och ordning”.
Bötesstraffet för ärekränkning är 100 000 kronor. Det blir förbjudet att citera eller avbilda någon utan att först fråga personen om lov. Även om denne har uttalat sig offentligt.
Serbiens informationsminister Aleksandar Vucic betecknar lagen som mycket bra eftersom den löser många problem man tidigare haft med medierna.
– Ingen kommer längre ostraffat att kunna sprida lögner och desinformation, sade han nyligen i ett uttalande.
Effekten av lagen lät inte vänta på sig. Omedelbart stängdes fyra oberoende dagstidningar, en veckotidning och en radiostation. Teknisk utrustning på de drabbade redaktionerna beslagtogs. Några av ägarna har fått sin privata egendom beslagtagen då de inte kunnat betala böter. Medarbetare förbjöds även sprida information om det inträffade.
De få oberoende medierna i Serbien kontrollerades tidigare på ett mer subtilt sätt. Sponsorer fick besök av finanspolisen, papperstillgången ströps och tv- och radiostationer vägrades licenser på luddiga formella grunder.
Dusan Masic från nätverket för oberoende etermedier, ANEM, tror att anledningen till att regeringen nu agerar öppet är att de oberoende medierna har blivit allt mer effektiva i att kringå statens kontroll.
– ANEM bildades under protesterna mot valfusket i Serbien 1996. Vi förstod då vilket sug efter information som fanns ute i landet, säger Dusan Masic. Med hjälp av BBCs satellit i London och en telefonledning kunde lokala radiostationer runt om i Serbien återutsända varandras och utländska nyheter. På så sätt fick lokala stationer plötsligt nationell täckning.
ANEMS initiativ rönte stor uppskattning. Internationella organisationer för mänskliga rättigheter ville kopiera modellen för andra länder med svaga oberoende medier. Men i och med den nya lagen har nätverkets arbete blivit rejält vingklippt.
För att väcka opinion, och för att svara landets ultranationalister som anklagar oberoende journalister för landsförräderi, arbetar ANEM nu under slogan ”det är inte serbiskt att tiga”. Ett av målen är att samla 15 000 namnunderskrifter i protest mot lagen. Enligt artikel 80 i den serbiska konstitutionen kan det upphäva lagen.
De förbjudna dagstidningarna planerar att registrera sig i den mer liberala jugoslaviska delrepubliken Montenegro. Det är emellertid lätt att förhindra distribution av tidningarna i Serbien.
– Vad som gör mig mest besviken är omvärldens ljumma reaktioner, säger Natasha Narandzic från den välkända och fortfarande sändande radiostationen B-92 i Belgrad. Ni talar om vikten av yttrandefrihet. Men när ett fredsavtal angånde Kosovo står på spel tvekar ni inte att blunda.
Frilansjournalist i Belgrad
