Ny rapport: Fler anonyma källor i krimjournalistiken
Andelen brottsrelaterade nyheter i svenska medier har inte ökat, det har däremot andelen anonyma källor i brottsjournalistiken. Detta enligt en ny undersökning från Institutet för Mediestudier. ”Inte rimligt med en så hög andel anonyma källor, var femte i vissa medier.”
Idag släpper Institutet för Mediestudier sin tredje och sista rapport om hur innehållet i 26 nationella och regionala svenska medier har förändrats mellan 2007 och 2022. Rapporten innehåller analyser om allt från den politiska journalistiken till tabloidiseringen av public service digitala kanaler.
Mediestudiers innehållsanalys
Institutet för Mediestudiers innehållsanalys bygger på en kvantitativ undersökning gjord bland 26 olika medier, såväl riksmedier som medier från fyra utvalda regioner (Stockholm, Värmland, Västernorrland och Västmanland).
De 26 medierna har studerats under tjugoåtta slumpmässigt valda dagar, sju vardera från 2007, 2014, 2016, 2018, 2020 och 2022, i analoga respektive digitala upplagor.
I ett kapitel skriver medieforskaren Ester Pollack om det till synes paradoxala faktum att andelen brottsrelaterade nyheter i svenska medier minskade något 2022 jämfört med föregående år, samtidigt som som våld och gängkriminalitet dominerar den politiska debatten. 11 procent av nyhetstexterna handlade om brottslighet 2022. En hypotes är att frågan om brottsbekämpning blivit en större del av den politiska rapporteringen, och i studien kodats under kategorin politik.
Tittar man på källorna i brottsjournalistiken har andelen anonyma uppgiftslämnare nästan fördubblats mellan 2020 och 2022. 17 procent av källorna var anonyma år 2022.
Utvecklingen är oroande och kan på sikt underminera journalistikens trovärdighet, skriver Ester Pollack;
“För läsarna innebär det en brist på transparens, en svårighet att bedöma om utsagor och uppgifter är trovärdiga. Vilken kompetens har källan, är den tillförlitlig, finns egna intressen och motiv till olika uttalanden?”
Andreas Widholm, docent på JMK, Stockholms universitet, lyfte också andelen anonyma källor som ett problem vid ett digitalt seminarium på torsdagen:
– På lång sikt är det inte rimligt med en så hög andel anonyma källor, var femte i vissa medier, sa Andreas Widholm.
