Nya AI-textningen skapar stress hos SVTs lokalredaktioner

Reportrarna jobbar sedan tidigare i närmare tio olika program. Att de nu själva också ska texta sina videor med hjälp av ett AI-verktyg som inte fungerar som det ska, har gjort att några överväger att sluta.

– Alla dessa nya verktyg riskerar att dränera SVTs lokala nyheter på journalister som vill vara just journalister och specialister – inte tekniker och generalister. 40 procent av arbetstiden går till att hantera alla verktyg och 60 procent till att vara journalist, säger en reporter på en av SVTs lokala stationer som vill vara anonym.

Reportern fortsätter:

Annons

– Jag överväger att säga upp mig från SVT och gå ner i lön för att slippa dessa tidskrävande verktyg. Skulle jag vara en yngre journalist idag skulle jag definitivt välja att söka tillsvidareanställning på Sveriges Radios lokala nyheter och ha några tusenlappar mindre i månaden. Allt för att slippa de tunga arbetsverktygen och jobba mer med det jag är utbildad för: journalist.

Redan när omorganisationen av nyhetsdeskarna genomfördes 2020 fanns det en oro för hur arbetet skulle fungera. Många blev sjukskrivna och redaktionerna underbemannade efter omorganisationen, enligt Per Per Lärka, nyhetsreporter på SVT Nyheter i Malmö.

Omorganisationen innebar bland annat att alla lokala redaktioner jobbar enbart mot sin lokala nyhetssajt.

– Vi jobbar inte med tv längre. Det gör speciella tv-deskar som finns på nio håll i landet. De får via planeringssystemet allt som görs en dag med påannonser, namnskyltar och så vidare. Sedan tittar de på videorna och klipper om så att de blir tv-mässiga. Sändningarna är inte direktsända längre, säger Per Lärka, SVT Nyheter i Malmö (bilden).

AI-textningen av de egna inslagen innebär att reportrar behöver hoppa mellan olika program, enligt Lärka.

– Man ska posta hit och hämta där, posta tillbaka. Sedan får man rättningen som AI har gjort, ofta med mycket fel i. Det känns lite som att det är samma sak som under omorganisationen. Nu är det ett AI-verktyg som inte fungerar. Det är mycket tekniska problem, verktyget klarar inte av vissa saker, att någon pratar på bruten svenska eller pratar skånska.

Undertextarna som gjorde detta tidigare finns kvar på SVT. Men antalet videor som ska textas har blivit så många fler vilket är orsaken till att det nya AI-verktyget införts.

– Konsekvensen blir att vi gör enkla journalistiska lösningar för att hinna med administrationen. AI-textningen kan ta allt ifrån en kvart till en timme. Det är mycket tid av en arbetsdag, säger Per Lärka.

Vissa lokalredaktioner har i tidspressade situationer fortsatt att låta undertextarna göra en del inslag. På SVT Örebro har man fortsatt använda undertextarna när det krisat, berättar Malin Gotlin, reporter och ordförande för journalistklubben där.

– Till exempel igår, då vet jag inte vad som hände, då lyste det rött överallt, ingenting fungerade. Då valde jag att ta hjälp av den som hjälpt oss med undertexterna förut.

Hon tycker att en del av jobbet flyter på bra, men att man måste vara observant och se att textremsorna ligger rätt, och har också upplevt att AI-verktyget har svårt att förstå vad som sägs ibland.

– Vi gör jättemycket själva. Det här är ytterligare ett moment. Förr fanns fotografer och redigerare, nu är det en person som ska göra allt, och inga arbetsuppgifter är bortplockade, säger Malin Gotlin.

Eftersom de bara jobbat med verktyget i två veckor tycker hon det är svårt att utvärdera det ordentligt än. Att jobbet blivit stressigare de senast åren är ändå otvetydigt, tycker hon, och lägger till att det också troligen handlar om att de i Örebro minskat personalstyrkan.

– Och det är klart att det har krånglat. Vi har varit kort om folk länge, så det här var inte något som överhuvudtaget togs emot positivt.

Anna Olsson-Werkström, (bilden) som är administrativ chef på SVT och ansvarig för införandet av AI-textningen, tycker inte att reaktionerna är oväntade:

– Det är mycket nytt att lära sig och mycket att kunna, och det sker hela tiden en utveckling. Jag har förståelse för känslan.

Kan reportrarna fortfarande använda sig av undertextarna?
– Ett centralt beslut är nu att redaktionerna själva ska hantera textningen. Om det är väldigt svåra fall kan man ta hjälp av undertextarna. I grunden är det meningen att redaktionerna ska göra det själva. Det är nytt att lära sig, jag har förståelse för att det är en tröskel, vi har också haft tekniska problem som inte har underlättat.

Det finns uppgifter om att det kan ta en timme att texta ett kort inslag? Och att verktyget har svårt att förstå någon som pratar på bruten svenska eller med dialekt?
– Så ska det absolut inte vara. Det tror jag har att göra med de tekniska problem vi haft med överföringen av klippet till textningsverktyget.

– Vi måste jobba med algoritmerna så att de blir bättre och bättre, vilket de ska bli ju fler timmar de används.  Det är också ett nytt arbetsmoment för en reporter att rätta texten på det här sättet.

Att administrationen gör att det journalistiska jobbet hamnar i skymundan och att man inte hinner att göra det som man borde, vad tänker du om det?
– Det är viktigt att man har den diskussionen på redaktionen. Men rollen som reporter innehåller idag hos oss ganska många tekniska moment, så är det.

Skulle det inte vara mer effektivt att låta undertextarna, som har vana och kan detta, göra jobbet i stället för att en journalist ska lägga en stor del av arbetstiden på det?
– Nja, det skulle ha tagit tid för dem också. Det här handlar om att Sveriges Television behöver spara pengar. Den språkliga hanteringen tycker jag ingår i reporterrollen. Men de tekniska momenten behöver gå smidigare.

– När tekniken fungerar ska det ta max en kvart att göra ett inslag.