Gå direkt till textinnehållet

Nya arbetsformer ska ge en bättre förbundsstyrelse

Förbundsstyrelsens arbetsformer fanns inte ens med på kongressens dagordning. Ändå blev det en av de mest omdiskuterade frågorna. Och nu ska arbetsformerna ses över.

Förbundsstyrelsens arbetsformer fanns inte ens med på kongressens dagordning. Ändå blev det en av de mest omdiskuterade frågorna. Och nu ska arbetsformerna ses över.

Upprinnelsen till debatten var svårigheterna att få framför allt kvinnor att ställa upp som kandidater till nya FS (se Journalisten nr 18). Detta ledde till att frågan om arbetsformerna togs upp som en extra punkt på dagordningen.

I debatten blandades mer eller mindre genomtänkta förslag med välkända begrepp.

Annons Annons

— Det här är både en jämställdhetsfråga och demokratifråga, menade Lena Tideström-Sagström som efterlyste en policy för hur en bredare representation skulle uppnås.

— Gör vi inte något radikalt riskerar vi att bara en viss sorts människor hamnar i förbundsstyrelsen. Till priset av sådana som jag som har barn och bor utanför Stockholm.

Bland förslagen hördes bland annat delade styrelseposter, betald barnvakt och mer ansvar på arbetsgrupper, utanför förbundsstyrelsen. Delegering och ansvarsfördelning var vanliga ord under diskussionen.

Avgående FS-ledamoten Katarina Ek höll med om att arbetsformerna måste förändras men menade att en del redan gjorts. Hon fick medhåll av revisorn Charli Nilsson som dock tyckte att styrelsen lyssnat för dåligt på varningsropen.

Efter att frågan behandlats i utskott antog kongressen en rekommendation till nya förbundsstyrelsen, med idéer om hur arbetet skulle kunna förnyas. Bland förslagen återfanns flera av de tidigare nämnda, men också till exempel mentorskap till stöd för nya ledamöter och en utrensning av styrelsens representation i olika sammanhang.

Nya mötesformer och tekniska hjälpmedel räknades också upp i rekommendationen som den nya styrelsen nu fått på sitt bord.

— Det här papperet ska ses som något man kan dänga i huvudet på varandra för att inte glömma bort att något måste göras, sa utskottets sammankallande, Lena Tideström-Sagström.

Senast vid nästa kongress ska FS lämna en rapport om hur långt man nått i förändringsarbetet.

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler