Nya regler för mediestöd kan leda till bedömningar av journalistiken
I vår ska Myndigheten för press, radio och tv införa nya föreskrifter för mediestödet. Det kan bli tal om att vägra stöd till allmänna nyhetsmedier som "vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap". TU ska nu ta ställning till om det här kan leda till myndighetsbedömningar av journalistiken.
Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) föreslår nu nya föreskrifter för mediestödet till allmänna nyhetsmedier. Föreskrifterna gäller redaktionsstöd, vita fläckar och utveckling och innovation. Däremot inte presstödet – drift och distributionsstödet.
Tanken är att de ska träda i kraft den 15 april 2021.
Bland annat skriver myndigheten att mediestödsnämnden särskilt ska ta hänsyn till i vilken utsträckning stödet kan förväntas bidra till att syftet med mediestödet uppfylls.
”Med redaktionellt innehåll av hög kvalitet avses att mediet regelmässigt präglas av ansvarstagande nyhetsförmedling. Med ansvarstagande nyhetsförmedling avses bland annat att nyhetsmediet inte bidrar till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanar till brott och avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap”, skriver MPRT.
Det här har fått TU att skicka ut ett extra nyhetsbrev till medlemmarna om att staten, enligt den nya skrivningen, ska pröva om innehåll är "felaktig eller manipulerad information".
– Instinktivt känns det utmanande, men här vill vi lyssna in vad tidningarna tycker, säger Thomas Mattsson, tillförordnad vd för TU – Medier i Sverige, till Journalisten.
Att staten önskar att grundlagsskyddade medier "avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap" kan leda till oönskade myndighetsbedömningar av journalistik, menar Mattsson vidare.
– Jag har stor respekt för att MPRT vill försöka förtydliga kraven som ställs för att få mediestöd, men här vill jag höra efter vad våra chefredaktörer tycker. Det kan ju bli svåra gränsdragningar mellan vad som är relevant, ifrågasättande debatt och kritik av påstått etablerad kunskap och vad som kan uppfattas som vilseledning, säger Thomas Mattsson.
MPRT uppger att man nu har till 12 mars på sig att skicka synpunkter på föreskrifterna.
– Vi har haft kontakt med ett antal instanser som exempelvis TU och utgår från att de kommer att svara, säger Charlotte Ingvar-Nilsson, Generaldirektör för MPRT.
Kan inte formuleringar som "avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap”, leda till myndighetsbedömningar av journalistiken?
– Det här är en skrivning som kom till i samband med redaktionsstödet, och det fanns då inte utrymme för att ta fram föreskrifter. Men vi kan konstatera att vi redan har avslagit ansökningar beroende på att man haft ett redaktionellt innehåll som präglas av ett icke vetenskapligt synsätt, och det är det som stödet är till för, säger Charlotte Ingvar-Nilsson.
Har föreskrifterna föregåtts av särskilda diskussioner kring det här med styrning av journalistiken?
– Vi är väl medvetna om den här problematiken. Det är ingenting vi har gripit ur luften utan det finns en förordning i botten på det här. Syftet med mediestödet är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier, med redaktionellt innehåll av hög kvalitet, säger Charlotte Ingvar-Nilsson.
Myndigheten vill införa regler för att det ska gå att sortera bort de "allra mest extrema exemplen” uppger generaldirektören.
– Sedan välkomnar vi kommentarer och förslag till hur sådana bestämmelser bäst ska utformas och formuleras, och det är därför vi vill ha in svar på den remiss vi har skickat ut. Det är inte avsett att träffa en enstaka publicering, utan när mediet som helhet präglas av artiklar med icke-vetenskapligt synsätt som bestämmelsen kan bli tillämplig, säger Charlotte Ingvar-Nilsson.
