Nytt lagförslag i EU kan hota källskyddet och pressfriheten
Ungersk polis ska kunna få ut digitala uppgifter om personer i Sverige, utan juridisk prövning i Sverige. Det är innebörden i förslaget om en ny e-bevisförordning. Nu varnar 24 medie- och pressfrihetsorganisationer i ett öppet brev för hotet mot både källors och journalisters rättigheter och skydd.
Ministerrådet och Europaparlamentet förhandlar just nu om en ny lagstiftning, e-bevisförordningen, som syftar till att ge snabbare tillgång till digitala uppgifter som används för att utreda och lagföra brott, oavsett var uppgifterna finns.
Elektroniska bevis, till exempel e-postmeddelanden, sms, IP-adresser och information om en användares onlinekonto används i 85 procent av alla brottsutredningar i Europa. I mer än hälften av alla brottsutredningar görs en gränsöverskridande begäran om att få tillgång till e-bevisning, eftersom bevisen ofta finns sparad i ett annat land, till exempel hos en leverantör av en onlinetjänst.
Att få ut e-bevis från ett annat land kan ta lång tid, och det är detta som den nya förordningen ska lösa.
De nya reglerna ska göra det möjligt för polismyndigheten i ett EU-land att direkt begära tillgång till e-bevisning från alla tjänsteleverantörer som erbjuder tjänster i Europeiska unionen, även sådana som inte är etablerade i något av EU-länderna.
I förslaget finns ett krav på att rättsvårdande myndigheter i det land där e-bevisen söks ska underrättas om att en begäran har skickats. De rättsvårdande myndigheterna har sedan tio dagar på sig att avgöra om det är juridiskt försvarbart att lämna ut uppgifterna till det andra landets polismyndighet.
Underrättelsesystemet, eller notifikationssystemet, är en skyddsfunktion som skapades för att garantera individers grundläggande rättigheter – bland annat eftersom lagstiftningarna skiljer sig åt mellan medlemsländer som exempelvis Sverige och Ungern.
Men i den kompromiss som EU-parlamentet ska ta ställning till har underrättelsesystemet försvagats kraftigt och 24 medie- och rättighetsorganisationer uppmanar nu i ett öppet brev till EU-parlamentet att inte anta förslaget.
Bland undertecknarna finns Europeiska radio- och tv-unionen (EBU), Committee to Protect Journalists, Europeiska Journalistfederationen, European Digital Rights Association, European Newspaper Publishers’ Association och branschorganisationen News Media Europe.
I kompromissförslaget finns tre undantag då underrättelsesystemet kan kringgås:
1. När polis söker trafikdata eller prenumerationsuppgifter enbart i syfte att identifiera en individ bakom exempelvis en IP-adress, behöver man inte underrätta myndigheter i landet där man söker uppgifterna.
2. När polisen i land A vet eller misstänker att personen som man söker uppgifter om befinner sig i land A, behöver man inte underrätta myndigheter i land B när man begär ut uppgifter i land B.
3. Uppgifter som samlats in kan återanvändas och skickas till andra länder utan att man underrättar myndigheter i det land där uppgifterna samlats in.
I det öppna brevet varnas för att undantagen innebär ett hot mot journalisters och deras källors skydd och rättigheter.
”Identitetsuppgifter kan bli väldigt känsliga i fall där de röjer en visselblåsare, demonstrant eller undersökande journalist för en auktoritär regim som är beredd att slå ner på den fria pressen eller på folkrörelser”, skriver European Digital Rights Association som är initiativtagare till brevet.
