Offentlighet ska gälla även elektroniska handlingar
Grundbegreppen i tryckfrihetsförordningen får leva kvar även i den elektroniska tidsåldern. Begreppet “handling” till exempel ska få finnas kvar även när papperet försvunnit och ersatts av ettor och nollor. Det föreslår Offentlighets- och sekretesskommittén i sitt delbetänkande som på torsdagen överlämnades till demokratiminister Britta Lejon.
Grundbegreppen i tryckfrihetsförordningen får leva kvar även i den elektroniska tidsåldern. Begreppet “handling” till exempel ska få finnas kvar även när papperet försvunnit och ersatts av ettor och nollor. Det föreslår Offentlighets- och sekretesskommittén i sitt delbetänkande som på torsdagen överlämnades till demokratiminister Britta Lejon.
Kommittén föreslår också att reglerna ändras så att en myndighet får skyldighet att lämna ut elektroniskt lagrade handlingar även i elektronisk form. Tidigare har skyldigheten bara gällt i form av utskrifter av exempelvis databasuppgifter.
Samtidigt ska denna skyldighet framöver skrivas in i
tryckfrihetsförordningen, enligt kommitténs förslag. Tidigare grundades den skyldigheten på förarbeten och praxis.
Som en följd av det uppmärksammade fallet med Scientologi-bibeln har kommittén undersökt om det finns ett behov av att begränsa möjligheterna till insyn i handling som är upphovsrättsligt skyddat. Ett behov finns visst, anser kommittén men avstår ändå att föreslå någon inskränkning i handlingsoffentligheten. Den menar att upphovsrätten fått en så vid omfattning att den ibland blir problematisk för “det överordnade intresset av ett fritt meningsutbyte” och överlämnar frågan till en framtida översyn.
Själva fallet med Scientologi-bibeln, som lämnats in som en offentlig handling på en myndighet, löstes genom att riksdagen ändrade i sekretesslagen.
