Offentlighetsprincipen testad av SJF Diarieföringen av e-post bristfällig
Tjänstemän på många myndigheter har så små kunskaper om offentlighetsprincipen att lagen ofta sätts ur spel. Det visar SJFs senaste öppenhetstest.
Tjänstemän på många myndigheter har så små kunskaper om offentlighetsprincipen att lagen ofta sätts ur spel. Det visar SJFs senaste öppenhetstest.
På uppdrag av SJF har ett 20-tal reportrar runt om i landet begärt ut uppgifter och handlingar för att undersöka hur väl myndigheterna behärskar offentlighetsprincipen.
I ett av testen skickade journalisterna e-post till olika kommuner. E-breven handlade om någon aktuell fråga för kommunen. Varje brev märktes med ordet ”konfidentiellt”.
Bara 8 av 20 kommuner fick godkänt i sin hantering av e-breven. Trots att e-post måste diarieföras hade det bara skett i ett fåtal fall. Att en brevskrivare betecknar något som ”konfidentiellt” betyder ingenting ur juridisk synpunkt. Ändå uppfattade hälften av myndigheterna att sekretess därmed gällde.
Belysande är vad en reporter på Länstidningen i Östersund råkade ut för. Reportern hade skickat ett e-brev märkt ”OBS KONFIDENTIELLT!!” till en kommun och föreslagit en företagsetablering. Avsändaren uppgavs vara en IT-konsult.
När reportern besökte kommunen och bad att få en kopia av e-brevet ville kommunchefen inte lämna ut det utan tyckte det räckte med att reportern fick läsa det på plats.
Reportern stod på sig, fick en kopia av brevet, men då kom kommunalrådet förbi och sa åt reportern att lämna tillbaka brevet.
”Kan vi inte säga som så att du får första tjing på nyheten om det blir en etablering?”, föreslog kommunalrådet och tillade att reportern aldrig ens skulle fått reda på e-brevets existens om allt gått rätt till.
JMK-lektorn Trond Sefastsson som hållit i undersökningen, tycker att erfarenheterna av de icke-diarieförda e-breven är bedrövliga.
– E-post spelar i dag en dominerande roll. Man kan undra hur många Broder-brev märkta privat som görs icke-sökbara.
Av försäkringskassorna ville 5 av 22 inte lämna ut offentliga uppgifter om yrke och arbetsgivare. Tre av 21 kommuner lämnade inte ut namn och andra offentliga uppgifter om så kallade skyddsjägare.
I rapporten från undersökningen dras slutsatsen att tjänstemännens agerade präglas av rädsla, okunskap och fixering vid sekretess.
SJF genomförde ett liknande test för tre år sedan. Resultatet var då ännu något sämre.
