Okritiskt tidning efter outsourcingen av Lärarnas tidning

Marcus Larsson är läraren som engagerar med nästan tio tusen följare på Twitter. Han har en bakgrund som kommunpolitiker (MP), driver tankesmedjan Balans, och har följt utvecklingen på lärartidningarna under lång tid. I februari skrev han ett medlemsförslag, tillsammans med 30 andra medlemmar i Lärarförbundet, för att försöka stoppa outsourcingen av journalistiken.

Sedan contentbyrån Make your Mark (Mym) tagit över har kvaliteten på Lärarnas tidning (LT) rasat enligt honom. För att komma fram till det har han bland annat gjort en egen undersökning som han är noga med att kalla ”ej vetenskaplig”, där han tittat på hur MyM respektive den gamla tidningsredaktionen hanterat nedskärningarna inom skolan som sker över hela landet.

– Ingen fråga engagerar lärare mer just nu än nedskärningarna, förklarar Marcus Larsson.

Annons

Det han ser är att den tidigare oberoende redaktionen berättade om budget och nedskärningar bland annat med hjälp av uppgifter som man hade samlat in från lokalavdelningarnas fackordföranden runt om i landet. På så sätt kunde tidningen bygga egna granskningar av hur skolornas budget utvecklats över hela landet. 

– LT var bland de första tidningarna i landet att skriva om det här och kunde beskriva hur det drabbade olika skolor. Jämför man det med dagens LT och hur de hanterar nedskärningarna är man mer av en kommentator. Saker händer, och sen skriver man om dem. Det är inte så att man driver på i frågan eller granskar och undersöker och tar fram någonting eget. Det är nog den stora skillnaden i hur journalistiken har förändrats, säger Marcus Larsson. 

Flera källor vi kontaktar ser liknande mönster. Journalisten har även gjort en egen koll där vi har tittat på sex slumpvis utvalda nummer av LT före och sex nummer efter outsourcingen, då räknar vi inte med debattsidan. 

I de sex nummer vi har tittat på med contentbyrån vid rodret hittar vi inga kritiska artiklar eller granskningar av någon av förbundets verksamheter. Vi hittar inte heller några kritiska frågor till förbundet i någon artikel. 

Antalet undersökningar eller egna kampanjer från förbundet som lyfts fram på tidningsettan är fem, en i varje nummer utom ett.

I det nummer där ingen kampanj lyfts på ettan puffas det för en studie som visar att längre skoltid ger högre livsinkomst. När man läser artikeln inne i tidningen får förbundsordföranden Johanna Jaara Åstrand tre citat i artikeln, där hon får berätta att hon tycker studien är bra, med vissa tillägg kring vad förbundet tycker är viktigt i frågan. Forskaren bakom studien fick med fyra citat. 

I de sex utgåvorna har vi även räknat i hur många artiklar Johanna Jaara Åstrand får uttala sig, minus den ledarspalt på sidan tre som hon har i varje nummer. Vi räknar till åtta olika artiklar, ingen av dem har några kritiska frågor.

I de sex nummer vi har slumpat fram med den gamla oberoende redaktionen är mönstret ett annat.

Här hittar vi inga undersökningar eller kampanjer från Lärarförbundet som blivit en nyhetspuff på tidningsettan. Enda gången som förbundet förekommer på omslaget handlar det om bevakning av kongressen. 

Antalet granskningar eller kritiska artiklar av förbundets verksamheter, eller artiklar innehållande någon kritisk fråga till förbundet är minst åtta stycken.

Johanna Jaara Åstrand uttalar sig i totalt sju artiklar, tre innehåller kritiska frågor.

Några exempel på kritiska anslag finns i nummer 13/2018 där den dåvarande chefredaktören Örjan Björklund skriver hur kongressen befäste deras rätt att granska förbundet, vilket var en av stridsfrågorna när journalistiken skulle läggas ut på entreprenad. I en annan artikel får Johanna Jaara Åstrand frågor om förslag på kongressen har varit ”dåligt förankrade” eftersom de fick backa från några av dem. I en tredje artikel tar man upp flera av de förslag som förbundet fick ta tillbaka under kongressen, samt kritiken från medlemmarna angående dessa. 

Andra exempel finns i nummer 14/2018 där LT i en nyhetsartikel berättar att den fackliga ledningen för lokalavdelningen i Säffle har lämnat förbundet på grund av ”osolidariska” beslut av Lärarförbundet, med uppföljande frågor till Johanna Jaara Åstrand. När den gamla redaktionen går igenom den återkommande förbundskampanjen ”Bästa skolkommun” granskar de siffrorna bakom rankinglistan och lyfter kritik mot hur rankingen görs av förbundet. 

Så här skulle vi kunna fortsätta med fler exempel. 

I maj 2017 tog Lärarförbundet in konsultfirman Reformklubben som föreslog att förbundet och tidningen skulle bli bättre på att tala med en röst. I rapporten från firman, som Journalisten har tagit del av och berättat om tidigare, läser vi ”konsten är att få så mycket av tredjepartskommunikationen (här ingår tidningarna red.anm) och den operativa kommunikationen att omfattas av varumärkets riktlinjer. Vilket innebär att växeltelefonister, utbildare och andra företrädare lever varumärket och att de egna tidningarna, andra medier och utomstående beskriver förbundet på ett positivt sätt”. 

Enligt en källa ser man nu hur den strategin tagit form. Som exempel kan man ta förbundskampanjen om ”stöket” i skolan,  som det också berättades om i nummer 10/2019 av nya LT. Där kan man konstatera att man toppar tidningsettan med ordet ”stök” i rubriken, det finns en ledartext av Johanna Jaara Åstrand med ”stök” i rubriken, en krönika av redaktionschefen med ”stök” i rubriken, samt ett stort jobb inne tidningen på sex sidor med ”stök” i rubriken och vinjetten. 

– Hela upprinnelsen till det här är den här konsultrapporten och nu ser vi vad det ledde till för journalistiken, säger personen.

Lärar­för­bundet har avböjt att kommentera. Chefredaktören för Lärarnas tidning, Michael Jonsson från Make your mark, väljer att inte ställa upp på en intervju. Vi har även bett honom skicka exempel på kritiska frågeställningar från utgåvor vi inte har tittat på, men utan resultat. 

Michael Jonsson återkommer dock med ett uttalande via mejl där han betonar att han fattar alla publicistiska beslut, vilket förtydligas i det redaktionella programmet som förbundsstyrelsen tagit beslut om.

”De enda som kan bedöma kvaliteten på Lärarnas tidnings journalistik är våra läsare, och vad vi kan se pekar siffrorna uppåt. Vi ökar kraftigt både på sajt och i digitala kanaler, vilket tyder på att läsarna uppskattar vår journalistik”, skriver han. 

”Vi har en bra relation med Lärarförbundet, och vi samarbetar gärna på redaktionens initiativ runt opinionsundersökningar och mätningar. Vårt mål är att ge lärarna Sveriges bästa medlemsjournalistik”, fortsätter Michael Jonsson.