”Omöjligt för meddelarna att veta vad som gäller”

Det vänstra kommentarsfältet är från DN.se, och Justitiekanslern anser att det redaktionella materialet och läsarkommentarerna hålls åtskilda på ett tillräckligt tydligt sätt för att grundlagsskyddet inte ska upphöra för hela DN.se.

Det högra kommentarsfältet är från sajten Juridikfrontens Nyhetssida, och Göta hovrätt anser att det redaktionella materialet och läsarkommentarerna inte hålls åtskilda på ett tillräckligt tydligt sätt. Juridikfrontens grundlagsskydd faller på grund av att man lagt kommentarsfältet i direkt anslutning till det redaktionella materialet.

Till skillnad från DN.se har Juridikfronten tydlig information om vad som gäller när man kommenterar, att det är efterhandsmoderering som gäller och att kommentatorerna är ansvariga för sina egna kommentarer. Ändå är det Juridikfronten som förlorar skyddet från yttrandefrihetsgrundlagen vid den rättsliga prövningen. I båda fallen handlar det om förtal i kommentarer, på Juridikbloggen kallades en utpekad person för en ”rejäler hasch pundare”, på DN.se påstod en läsare att alla kristdemokrater var bögar och att en namngiven person särskilt så.

Annons

Journalisten har tidigare uppmärksammat Göta hovrätts kontroversiella beslut rörande Juridikfrontens utgivarskap.

En direkt följd av hovrättsbeslutet är att Göteborgs-Posten stoppat alla kommentarer och Riksdag & Departement har gått från efterhandsmoderering till förhandsmoderering för att säkra grundlagsskyddet. Dagens Nyheter har valt att inte göra några förändringar.

I måndags fattade Justitiekanslern ett beslut att inte vidta några åtgärder med anledning av en förtalsanmälan riktad av en privatperson mot DN.se, rörande kommentarsinlägget som ses i bilden.

Anmälaren blev i en läsarkommentar publicerad den 3 juli namngiven och utpekad som homosexuell. I kommentaren står det: ”alla krist demokrater e bögar! Särskilt [anmälarens namn]”.

Justitiekanslern tog med anledning av anmälan kontakt med DN, eftersom det inte går att utläsa på DN.se om läsarkommentarerna är förhandsmodererade eller efterhandsmodererade. Utgivaren ansvarar för förhandsmodererade kommentarer, annars ansvarar den enskilde kommentatorn för sin egen kommentar.

JK skriver så här: ”Redaktionen för DN:s nätupplaga har förklarat att läsarkommentarerna inte förhandsgranskas innan de publiceras. Detta anges i användarvillkoren för DNs kommentarsfunktion, vilka finns tillgängliga på webbplatsen men tillfälligtvis förefaller vara ur funktion.”

I ett brev till anmälaren skriver JK vidare: ”Att sk omodererade läsarkommentarer tillåts innebär inte att grundlagsskyddet för det redaktionella materialet bortfaller.”

– Det blir svårt för läsarna och journalisterna att veta vad som gäller. När man jämför kommentarsfälten på Juridikfronten och DN.se är det svårt att förstå varför den ena skulle vara okej och inte den andra, säger juristen Benjamin O J Boman som var den som först uppmärksammade Göta hovrätts beslut, på Juridikbloggen.

Han anser att Justitiekanslerns inställning strider mot Göta hovrätts.

– Och inte kan man väl på allvar påstå att DN på ett tillräckligt tydligt sätt åtskiljer kommentarer och redaktionellt material, när JK själv måste inhämta information från DNs redaktion för att veta om kommentarerna förhandsgranskas eller inte? säger Benjamin O J Boman.

Inom JK finns en rutin att när det råder tveksamheter om huruvida kommentarsfälten är tillräckligt skilda från det redaktionella materialet på en sajt med utgivningsbevis, upplysa Myndigheten för radio och TV som är den instans som utfärdar utgivningsbevis.

Varken DN.se eller Juridikfronten har dock utgivningsbevis, det behövs inte eftersom båda sajterna drivs av redaktioner för periodisk tidskrift och innehållet omfattas därför på den grunden av grundlagsskyddet.

Kerstin Morast på Myndigheten för radio och TV säger till Journalisten att det förekommer att man nekar sajter utgivningsbevis just eftersom man inte skilt kommentarsfälten från det redaktionella materialet i tillräcklig utsträckning.

– Ett av de krav vi brukar ställa är att det ska framgå tydligt vem som har ansvaret för kommentarerna, om de är efterhandsmodererade, säger Kerstin Morast.

Så om det inte finns någon information om att kommentarerna är efterhandsmodererade i anslutning till kommentarsfältet, då skulle ni neka sajten utgivningsbevis?
– Om vi ställer ett sådant krav och innehavaren av sajten säger nej, då kommer vi förmodlligen att avslå ansökan om utgivningsbevis.

På DN.se finns inte sådan information i anslutning till kommentarsfälten, så om de kom in med en ansökan om utgivningsbevis skulle ni neka DN det?
– Jag kan inte kommentera det, vi tittar på varje enskilt fall för sig.

Att två snarlika kommentarsfält får olika rättsliga bedömningar, skapar inte det problem för läsarna och för de som vill tipsa eller kommentera?
– Det kan vara svårt för en meddelare att veta vad som gäller. Det är sorgligt, men ibland är rättsläget sådant. Det är väldigt sällan sådana här frågor går till domstol, och därför finns det fortfarande en del tolkningsutrymme.

2004 nekade Radio- och TV-verket en sajt utgivningsbevis just med anledning av att man hade omodererade kommentarer på sajten. Då var uppmaningen att lägga omodererade kommentarer på en egen sajt, frånskild det redaktionella materialet. Gäller den uppmaningen fortfarande?
– Nej, vi kräver i dagsläget inte att man har ett pop up-fönster för kommentarsfält som är omodererade, säger Kerstin Morast.