Omvärlden läggs ned efter 50 år

Samtidigt som svenskt bistånd just nu stöps om lägger regeringen ned tidningen Omvärlden, som sedan 1974 har bevakat globala utvecklingsfrågor och även granskat biståndet.

Omvärlden

Biståndsmyndigheten Sida har både i egen regi och genom externa redaktioner drivit publikationen Omvärlden sedan 1974.

Omvärlden har bevakat globala utvecklingsfrågor och även granskat det svenska biståndet. Sedan 2015 har den varit en helt digital tidning.

Omvärlden har ägts och finansierats av Sida men har sedan flera år tillbaka getts ut av oberoende redaktioner. Senast producerades den av kommunikationsbyrån Springtime–Intellecta, med journalisten Erik Larsson som chefredaktör.

Annons

Omvärldens sajt kommer att ligga uppe till 30 september 2024. Webbplatsen kommer därefter att arkiveras av Sida, en kopia kommer att skickats till Kungliga Biblioteket, uppger Sida.

– Ett så stort politikområde som 56 miljarder varje år lämnas utan en kontinuerlig bevakning öppen för alla, säger Erik Larsson, som blev Omvärldens sista chefredaktör.

I december förra året kom beskedet att Omvärldens sajt skulle släckas vid årsskiftet. Ägaren, biståndsmyndigheten Sida, väntade då på ny budget och styrning från regeringen, efter Sidas tidigare uppdrag inom kommunikation löpt ut.

Nu har det kommit, med konsekvensen att Sida i fredags gick ut med nyheten att tidningen Omvärlden läggs ned permanent:

Nu står det klart att Sida inte har någon ny styrning med tillhörande anslagspost liknande det tidigare uppdraget. Därför kommer webbplatsen att stängas ner.

Erik Halkjaer är chefredaktör på Sveriges Natur och tidigare chefredaktör på Omvärlden, och kallar nedläggningen ”sorglig”. Han menar att Omvärlden fyllt en viktig både upplysande och granskande funktion om bistånd och att det kommer bli svårt att fylla dess tomrum.

– Regeringen genomför sedan årsskiftet en av de mest omvälvande förändringarna av svensk biståndspolitik i modern tid, med stora konsekvenser för såväl svenska biståndsorganisationer som partnerorganisationer i omvärlden. Med undantag för några mindre svenska nischmedier har mediernas bevakning av detta i bästa fall varit svag, menar Erik Halkjaer.

– Omvärlden hade med sin räckvidd och trovärdighet kunnat spela en stor roll i uppföljningen och granskningen av detta systemskifte. Tyvärr har andra medier hittills inte kunnat fylla det tomrummet i tillräckligt stor utsträckning.

Plattformen Concord Sverige, som samlar 80 organisationer inom civilsamhället, reagerar negativt på att Omvärlden läggs ned.

– Det är ett demokratiskt problem att politikområdet internationellt bistånd nu får en ännu sämre bevakning. Svenska skattebetalare har rätt till oberoende information om och granskning av biståndet och det kräver kunniga reportrar som kan faktagranska och följa upp politiska beslut och biståndsaktörers verksamhet. Den specialkompetensen finns inte på särskilt många svenska nyhetsredaktioner – om ens någon. Nu blir det ännu viktigare att medier i Sverige tar ansvar för bevakningen av biståndet, säger Christina Wassholm, kommunikationsansvarig på Concord Sverige.

Hon fortsätter:

– Att regeringen avskaffat det anslag som bland annat möjliggjorde för en oberoende redaktion med sådan kompetens som Omvärlden, minskar effektivt transparensen i biståndet och svenskars möjlighet till insyn.

Christina Wassholm pekar på att en en ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys lyfter att den transparens som regeringen eftersträvar kräver att kunniga journalister och forskare hjälper medborgare att tolka det som regeringen och Sida kommunicerar.

Tidigare chefredaktören Erik Larsson pekar på att det görs granskningar i breda medier, men att de utgör enstaka nedslag.

– DN gjorde en bra granskning i helgen. Men överlag står sig de stora medierna inte särskilt bra. Det här är frågor som kräver en kontinuerlig bevakning, och att räkna hem det ekonomiskt för medieägare tror jag är svårt, säger Erik Larsson.

Journalisten har sökt biståndsminister Johan Forssell.