Öppenhetsmålet avgjort i EG-domstolen Seger för Journalisten
SJF och Journalisten vann över ministerrådet i EG-domstolen i onsdags.— Domen är ett litet men viktigt steg på den långa vägen mot öppenhet inom EU, säger Alf Lindberg vid SJF.
SJF och Journalisten vann över ministerrådet i EG-domstolen i onsdags.
— Domen är ett litet men viktigt steg på den långa vägen mot öppenhet inom EU, säger Alf Lindberg vid SJF.
För tre år sedan vände sig Journalisten till svenska myndigheter och begärde att få ta del av 20 handlingar om EUs polissamarbete Europol.
Alla handlingar utom två lämnades ut helt eller delvis. Sen bad Journalisten att få ut samma papper från ministerrådet.
Rådet vägrade att lämna ifrån sig 16 av de 20 handlingarna. Dokumenten innehåller till stor del harmlösa uppgifter. Trots det ansåg ministerrådet bland annat att ett offentliggörande skulle hota den allmänna säkerheten.
Enligt de riktlinjer ministerrådet har att följa ska allmänheten ha största möjliga tillgång till rådets handlingar. Bara i undantagsfall ska principen frångås.
Journalisten stämde ministerrådet för att ha brutit mot öppenhetsregeln.
EG-domstolen ger alltså ministerrådet bakläxa. Rådet har inte tillräckligt väl motiverat varför ett utlämnande av dokumenten skulle vara ett hot mot den allmänna säkerheten, skriver domstolen. Därför ogiltigförklaras rådets beslut att hemlighålla papperen.
Inom en månad måste ministerrådet återigen ta ställning till om dokumenten från Europol ska lämnas ut till Journalisten.
Ministerrådet försökte stoppa målet i EU-domstolen bland annat genom att hävda att Journalisten var obehörig som part. Alla invändningar från ministerrådet avvisades av domstolen.
— Det visar att domstolen tycker att invändningarna väger lätt jämfört med vad ärendet egentligen handlar om, nämligen öppenhet, säger Journalistens chefredaktör Bertholof Brännström.
Innan målet avgjorts lade Journalisten ut en del skriftväxling mellan parterna på föreningen Grävande Journalisters hemsida. Enligt EUs regler är alla inlagor till domstolen hemliga. Ministerrådet blev rasande och krävde åtgärder. Journalisten plockade då bort handlingarna från nätet och tidningens chefredaktör förband sig att inte sprida dokument från målet.
EG-domstolen betecknar publiceringen på Internet som rättegångsmissbruk.
Som straff ska Journalisten betala en tredjedel av sina rättegångskostnader. Den exakta summan är ännu oklar.
Den fond på 200 000 kronor som Journalisten byggt upp genom insamlingar räcker enligt Bertholof Brännström för att betala straffavgiften.
Alf Lindberg framhåller att processen rör frågor om öppenhet och att det är svårt att förstå hur argument för varför något ska vara hemligt kan hemligstämplas.
Bertholof Brännström betecknar domstolens beslut som en seger.
—Jag hoppas att framgången inspirerar svenska journalister och medier att fortsätta kampen för den svenska modellen, säger han.
Brännström menar att många kollegor i Sverige har varit tysta när det gäller hemlighetsmakeriet inom EU.
—Det är beklagligt att inte fler vågat prova vad orden är värda. Vi journalister, även vi i Sverige, har ett särskilt ansvar att driva frågor om öppenhet.
Domen kommer närmast att användas vid en hearing med EU-parlamentet den 25 juni då Amsterdamfördraget ska diskuteras.
Enligt justitieminister Laila Freivalds innebär domen att öppenheten inom EU har förbättrats.
—Den visar att man inom unionen har förstått vikten av att medborgare kan ta del av de handlingar som ligger till grund för besluten, skriver Laila Freivalds i ett pressmeddelande.
Fotnot. I sommar kommer Journalisten med ett extranummer där EG-domen analyseras och kommenteras.
Läs domen på svenska här!
