Oppositionen: Radikalt förändrade förslag sent i processen
PS-utredningen ”Tidöpartierna bär ett tungt ansvar för att man inte varit beredda att komma överens”, säger Socialdemokraternas Lawen Redar. UPPDATERAD
Utredaren Göran Hägglund och kulturminister Parisa Liljestrand beskriver enigheten inom public service-kommittén som stor. Men oppositionspartierna markerar att det finns stora skiljelinjer i synen på public services framtid, främst kring finansieringen. Oppositionspartierna S, C, V och MP skriver idag på DN Debatt om sin kritik mot delar av betänkandet som överlämnades till kulturministern idag. Kritiken gäller bland annat konkurrensen med dagspressen, finansiering, digitalisering och speglingsuppdraget. De befarar att public service kommer tvingas till stora besparingar och inte klara det publicistiska uppdraget.
– Vi beklagar att det inte är en enig kommitté bakom betänkandet. Mycket sent har Tidöpartierna valt att i stället göra gemensam sak, vilket är ovanligt. Det har funnits en uppenbar ovilja att söka breda lösningar, sade Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar på oppositionens pressträff i riksdagen.
Bredvid henne stod Catarina Deremar (C), Vasiliki Tsouplaki (V) och Amanda Lind (MP).
Catarina Deremar (C) lyfte att Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, där påverkanskampanjer och desinformation skapar polarisering och underminerar förtroendet för samhällets institutioner.
– I det läget har public service en särskilt viktig roll att spela, det är även Försvarsberedningens breda åsikt. Public service har en särställning i det svenska totalförsvaret. I tider av desinformation krävs ett starkt public service, sade Catarina Deremar.
Oppositionen hävdar att oenigheterna uppstått mycket sent i utredningsarbetet, ”som en konsekvens av Tidöpartiernas interna förhandlingar, vilket förklarar de många reservationerna och det alternativa förslag till medelstilldelning som våra partier föreslår”.
Till Journalisten säger Lawen Redar att Tidöpartierna sent i processen lagt ”radikalt förändrade förslag”.
– Som gör det svårt för oss att överblicka vad det här betyder i termer av innehåll. Konsekvensanalysen kring medelstilldelningen, det är där vi haft svårast att navigera. Vi bedömer att public service-bolagen står inför sparpaket.
Fram till dess, trodde du att ni skulle kunna komma överens?
– Absolut. Det har också varit min ambition och är min ambition. Jag hoppas att kulturministern mot bakgrund av det som skett idag intresserar sig för samtal med oppositionen.
Ni betonar att Försvarsberedningen trycker på vikten av ett starkt public service. Har Försvarsberedningens ståndpunkter funnits med i utredningsarbetet?
– Ja, vi har haft Försvarsberedningens ordförande med på ett sammanträde, som tydligt redogjorde för en enad Försvarsberednings uppfattning att public service-bolagen har en särskild roll i totalförsvaret, och att dess breda finansiering, breda uppdrag och höga förtroende är av grundläggande vikt om samhället hamnar i kris eller krig, säger Lawen Redar.
Oppositionspartierna uppger att deras förslag innebär drygt fem miljarder kronor mer till public service under kommande tillståndsperiod, jämfört med kommittébetänkandet. ”Vår bedömning är att kommittén borde ha landat i en högre medelstilldelning än vad Tidöpartierna föreslår. Public serviceföretagen har redan genomgått omfattande sparpaket. Både SVT och SR har sagt upp personal det senaste året. Uppskattade program och hela redaktioner har avvecklats. Vår gemensamma ambition har varit att föreslå en medelstilldelning för 2026–2033 som skapar goda möjligheter att fortsätta producera högkvalitativa program i en mer osäker framtid. Nu befarar vi att public serviceföretagen tvingas göra stora besparingar i programverksamheten. Vi delar inte heller Tidöpartiernas beskrivning av att det finns stora möjligheter till effektivisering samtidigt som kraven kvarstår på att ha ett brett nyskapande utbud med hög kvalitet, folkbildande ambitioner och lokal närvaro”, skriver partierna på DN Debatt.
