”Otydliga skrivningar om public service i Tidöavtalet”

”Public service-mediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas. I ett delvis nytt medielandskap behöver public service-verksamheten utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen.” Så står det i det så kallade Tidöavtalet mellan M, SD, KD och L och som presenterades på fredagen.

Men vad betyder det? Är det långsiktigheten i finansieringen som ska bibehållas, eller nivån på finansieringen? På vilket sätt behöver public service förändras?

– Jag noterar att public service är ett av de utpekade reformområdena men skrivningarna i avtalet idag är inte så tydliga att jag känner att jag har några detaljerade kommentarer, skriver SRs vd Cilla Benkö i ett mejl till Journalisten.

Annons

– Att den tillträdande regeringen pekar ut oberoendet som viktigt är bra, det finns skäl att ta ytterligare steg mot stärkt oberoende. Jag utgår ifrån att den fastslagna process som finns kring public service fortsatt gäller och att ett antal viktiga frågor kommer att omhändertas i den public service-utredning som snart drar i gång där alla partier deltar.

Inte heller SVTs vd Hanna Stjärne vill försöka tolka innehållet i Tidöavtalet:

– Det är för tidigt att säga vad de här skrivningarna faktiskt innebär. Det är förstås bra att de vill värna oberoendet, vi har i många sammanhang lyft fram att det behöver stärkas. En långsiktig stabil finansiering på minst nuvarande nivå är också avgörande och att de lyfter public services viktiga roll i demokratin. Nu ska ju en public service-utredning starta och jag förutsätter att man, liksom tidigare, kommer att söka breda överenskommelser mellan alla partier om de viktiga frågor som kommer att tas upp där, skriver Hanna Stjärne i ett mejl till Journalisten.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert skriver på Facebook att det återstår att se vad överenskommelsen egentligen innebär, men att hon är orolig:

”I Tidö-avtalet finns förslag som oroar utifrån dessa ståndpunkter. Tex utökade hemliga tvångsmedel där vi kommer påverka för att källskyddet inte ska påverkas negativt. En källa måste kunna vara 100% säker på att inte bli avslöjad, annars kommer korruption, skattefiffel och maktmissbruk inte kunna avslöjas på samma sätt som idag.

När det gäller mediepolitiken så återstår det att se vad överenskommelsen egentligen innebär. […] I överenskommelsen säger man att man vill ’utveckla’ public service och utifrån vad vi vet sen tidigare finns orosmoln kring detta. Public service är redan idag oerhört reglerat och granskas noga varje år, här behöver vägen framåt vara minskad reglering för ett ökat oberoende”, skriver Ulrika Hyllert.

Journalisten har ställt frågor till pressavdelningarna på M, SD, L och KD om innebörden i avtalet rörande public service. Ingen av dem har ännu återkommit.