Över 100 anmälningar om Gazakriget – ”fientliga medier-fenomenet” kan förklara

”Dom visar inte, eller tar upp, dagens viktigaste händelse i Gaza. Där över 100 civila personer dödas av en Israelisk bomb- eller misilattack. Händelsen mörkas för tittarna, och istället visar man palestinska barn i ett läger i Gaza som leker och skrattar lite, samt påpekar att det finns hopp, fast det ser mörkt ut på Gaza. Inslaget om Gazakonflikten är därmed partisk till Israels fördel.”

”SVTs nyhetsprogram som Rapport rapporterar okritiskt med material från kriget mellan Israel och Hamas i Ghaza. Allt nyhetsmaterial som kommer från Ghaza är godkänt och/eller godkänt av Hamas. Det är stötande att SVT och Rapport inte klargör detta i sin nyhetsrapportering.”

”Saklighet i att Israel bekämpar terroristgrupper i Gaza och södra Libanon. Men missar att beskriva att Israel sedan många år är en ockupationsmakt. Israel ockuperar områden som Väst Banken. Östra Jerusalem och Golanhöjderna. Dessutom har Israel i flera är haft Gaza under blockad. Inget av detta framgår i medier som ska vara neutrala.”

”Granska frågan: ”Har Israel begått några krigsbrott de senaste veckorna”. Denna vinkling är vänstervriden och frågan är totalt felställd utifrån Hamas fruktansvärda massaker på Judar den 7 oktober 2023, det värsta dödandet av judar sedan andra världskriget. Katastrof. Frågan som borde ställas eller också redovisas är: ”Bågår Hamas krigsbrott som använder civila Palestinier som sköldar i kriget mot Israel”. Totalt respektlöst från SR.”

Detta är fyra av de fler än 100 anmälningar som kommit in till Granskningsnämnden sedan Hamas terrorattack den 7 oktober. Som utdragen visar kommer kritiken mot medierapporteringen från båda läger i konflikten. Den syns också i sociala medier, där tonläget är högt och starkt polariserat.

Åtminstone delar av mediekritiken kan förstärkas av en av forskarna välkänd mekansim: ”fientliga medier-fenomenet”. Det menar Bengt Johansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Mekanismen är välbelagd i forskningen och innebär att personer som har en stark åsikt i en viss fråga anser att rapportering i frågan oftast gynnar motståndarsidan.

– Ju mer engagerad du är i en fråga, desto mer kritisk blir du till mediebilden, du tycker att det är vinklat helt enkelt, säger Bengt Johansson.

Just Israel-Palestina-konflikten var grunden för den klassiska studien på området, som gjordes på studenter i USA där vissa hade pro-israeliska åsikter och andra pro-palestinska.

– Forskarna visade studenterna en balanserad bevakning. De som inte hade någon speciell åsikt om konflikten tyckte att den var ganska balanserad, medan de andra tyckte att bevakningen stärkte motståndarsidan.

I en helt färsk studie har tre europeiska forskare gjort om studien, fast låtit försökspersoner titta på fotografier i stället för (som i tidigare studier) att läsa text. Den nya studien visar ett starkt stöd för fientliga medier-fenomenet även när det gäller foton.

– De visar också att mekanismen inte handlar om att man tolkar bilderna annorlunda eller inte uppfattar dem på samma sätt, utan om att man har en annan standard eller bedömning av vad bilden borde innehålla. Inte vad den faktiskt innehåller.

Men även om mekanismen förmodligen är relevant för förståelsen av mediebilden av kriget mellan Hamas och Israel går det inte att slå fast utan forskning av mediebevakningen, betonar Bengt Johansson.

– Vi vet att den här typen av föreställningar eskalerar under konflikter. Men det går inte att avfärda all mediekritik som ”fientliga medier-fenomenet”, man måste undersöka det empiriskt först.

För att fientliga medier-fenomenet ska uppstå krävs också att det finns farhågor om att medieinnehållet ska ha påverkan på andra. Det är större sannolikhet att vi uppfattar ett innehåll som fientligt vinklat om det antas nå en stor publik. Det är relaterat till ett annat fenomen som kallas för ”tredjepersonseffekten”.

– Ser jag något på tv som jag tycker gynnar motparten, så tror jag att det påverkar andra mycket, och att det kanske inte borde få vara med. Då kanske man skickar en anmälan till Granskningsnämnden, säger Bengt Johansson.

– Man har en föreställning om att andra är lättpåverkade och att motröster inte räcker.