Övervinn sifferskräcken – så hittar du scoopet i bokslutet

Inom journalistkåren finns en tämligen utbredd beröringsskräck för ekonomiska frågor. SVT Nyheters ekonomireporter Kristina Lagerström anser att just oron för att inte begripa en årsredovisning är det största hindret för att hitta nyheten.

– Siffror är en attitydfråga. Det enda problemet som kan uppstå är att man är rädd för dem. Man måste utgå från att det är spännande, att det finns en story. Vad är storyn om pengarna i det här bolaget? Vad har hänt med pengarna? 

Många gånger skriver företagen inte ut uppgifter om de inte måste. Det stora problemet med årsredovisningar är därför egentligen att det finns för lite siffror i dem, anser Kristina Lagerström.

Annons

– Det är det man måste ha med sig; att varje siffra som finns där faktiskt är en möjlighet att få reda på något som man inte visste. Det är den ingången man behöver ha mentalt för sig själv. Då blir det ju roligt att leta. Sen kan man göra ganska mycket med ganska lite redovisningskunskaper. 

Vilka siffror är viktigast att titta på?
– Det beror alldeles på. Det viktiga är att man har någon idé om varför man öppnar årsredovisningen.  Att man överhuvudtaget tittar på företaget beror ju på någonting.

– Om du till exempel granskar ett behandlingshem som drivs av ett bolag för att du har fått tips om att det finns missförhållanden, då är kanske vinsten det intressantaste. 

Beror den dåliga kvaliteten på att det är för lite personal samtidigt som bolaget har tjänat väldigt mycket pengar under tiden, då är ju det ett missförhållande. Då har de använt företagets intäkter till vinst till ägarna i stället för till att skapa en bra verksamhet.

– Om man misstänker att ett företag är på fallrepet och närmar sig konkurs är skulderna viktiga att titta på. Om företaget gör stora förluster kan det vara värt att titta på vd-lönen som man hittar i noterna i årsredovisningen. Får vd:n en stor bonus samtidigt som bolaget är på väg åt skogen kanske det är fel på parametrarna i bonusen.

Den som ska granska ett bolag och har tid, rekommenderar Kristina Lagerström att börja med att gå igenom årsredovisningar flera år bakåt och sammanställa siffror och händelser, även i eventuella dotterbolag.

– Man kanske inte vet från start att det är just vinsten efter finansnetto som är det viktiga, men när man sammanställt uppgifterna i ett dokument kan man börja se mönster. Det är viktigt att vara systematisk direkt. Excel är smidigt om man bara tittar på siffror, men jag tycker att det är svårt att få det överskådligt. Jag föredrar Word eftersom jag brukar skriva upp saker från förvaltningsberättelsen. 

Kristina Lagerström gjorde till exempel hela ekonomiresearchen om friskolekoncernen John Bauer-gymnasiets konkurs i Word. 2014 vann hon och kollegan Johan Zachrisson Winberg guldspaden för den granskningen.

I sin senaste granskning av friskoleföretagen som hon gjort tillsammans med researchern Lotta Sima var det just mönstret som trädde fram när man tittade på flera årsredovisningar som ledde till nya avslöjanden.

– Vi hade börjat se att företagen växte väldigt snabbt. Då var det omsättningen som var den viktigaste siffran. När vi började granska det upptäckte vi att de hade använt koncernbidrag för att köpa en våffelstuga och att det var ett företag som hade låtit skolkoncernen köpa skärgårdstomter av en ägare. 

Under en föreläsning på Grävseminariet i Karlstad visade Kristina Lagerström ett inslag om Skanskas stora vinstmarginal på bygget av Nya Karolinska, 20 procent. Trots att siffrorna stod svart på vitt i årsredovisningen försökte både vd:n för Skanska och vd:n för projektbolaget Swedish Hospital Partners att vifta bort dem. Vd:n på SHP uppmanade henne att uppsöka en revisor. Så det gjorde hon, och revisorn gav henne rätt.

Jag uppfattade vd:arnas beteende mot dig som förminskande. Hur hanterar man sådant?
– När man intervjuar en vd om hens årsredovisning vet man ju mindre än vad hen gör. Så är det och det är inget att skämmas för. Man måste ha en ödmjuk attityd och akta sig väldigt noga för att vilja framstå som att man vet bäst. Det får inte bli en maktkamp. Sen ingår det i jobbet att stålsätta sig. Vd:ar har inte betalt för att vara snälla. De har betalt för att värna sitt bolag, sina aktieägare, sin styrelse och deras intressen. Om man har avslöjat ett missförhållande är det inte i deras intresse att först och främst vara schyssta, även om de ofta vinner på att vara trevliga.

Tips & fallgropar

• Lär dig vad en resultaträkning är och vad en balansräkning är och hur de hänger ihop.
• Håll koll på alla organisationsnummer i granskningen. Företag kan byta namn men inte organisationsnummer.
• Etablera en kontakt med en expert som du kan bolla med, till exempel en revisor, eller ekonomichefen på företaget där du jobbar.
• Ha koll på ägarbilden – ett bolag kan ha flera ägare som delar på vinsten.
• Om du ska granska ett eventuellt kriminellt bolag kan det vara värt att leta efter information i beslut från Skatteverket.
• Om verksamheten du vill undersöka bara utgör en del av företagets totala verksamhet kan det bli svårare att dra slutsatser utifrån årsredovisningen.
• Kolla koncernbidragen. Vilka bolag i koncernen som gett respektive tagit emot koncernbidrag kan visa om en viss verksamhet bekostat en annan, eller om pengar gått uppåt till ägarbolag. 
• Tänk på att hela konstruktionen med aktiebolag förutsätter vinst, och att aktieutdelning ingår i konstruktionen, precis som till exempel ränta på sparpengar. I sak är det först om vinstmarginalen är exceptionellt hög, eller aktieutdelning sker trots samtidiga kvalitetsbrister eller andra brister, som man kan tala om vinst som ett missförhållande, ur kundernas eller skattebetalarnas perspektiv.