Pressade redaktioner alltmer mottagbara
— Neddragningar på redaktionerna bidrar till att journalisterna lättvindigt köper olika reklamtrix. Med högre arbetsbelastning kommer problemet att öka ytterligare. Det spår Staffan Movin, analytiker på Observer.
— Neddragningar på redaktionerna bidrar till att journalisterna lättvindigt köper olika reklamtrix. Med högre arbetsbelastning kommer problemet att öka ytterligare.
Det spår Staffan Movin, analytiker på Observer.
Staffan Movin menar att den dåliga ekonomin vid många redaktioner gör att journalisterna vill ha så enkla nyheter som möjligt.
— Journalisterna har inte tid att utvärdera för vem publiciteten är positiv. Dessutom blir PR-byråerna alltfler och därmed ökar trycket mot redaktionerna.
Marknadsföringen blir allt mer avancerad. I fjol användes kändisfester för första gången inom den svenska bokbranschen. Greppet togs av försäljningschefen på Bra Böcker, Eva Ahlkvist.
— Inom bokbranschen gör man i allmänhet inte mer än att skicka ut en bokkatalog till kunderna. Tack vare att det skrevs om kändisfesterna nådde vi publiken på ett helt annat sätt.
Eva Ahlkvist har även arrangerat säljturnéer med författare ute i landet.
— Landsortspressen kommer direkt, det händer inte så mycket på landsorten.
Att företagen anlitar PR-makare för hisnande arvoden är inte konstigt. Kan de sätta fart på journalisterna är de guld värda.
När Kapp-Ahl hyrde in den mulliga modellen Emme Aronson flockades reportrarna. Enligt Media Broker genererade Emme Aronson redaktionellt utrymme åt Kapp-Ahl värt 26 miljoner kronor.
Christian Bönnelyche på Media Broker anser att Kapp-Ahl till stor del har sin PR-konsult Micael Bindefeld att tacka för det.
— Bindefeld bearbetar alla han känner i medierna. Personliga kontakter ger helt annat resultat än att skicka pressmeddelanden.
Anna Näslund på Konsumentverket tycker att journalister tydligare ska markera vad som ligger till grund för en artikel eller ett inslag.
— Tar man Postens kampanj om Valentin-dagen är det ju omöjligt för konsumenterna att inse att artiklarna i själva verket är förtäckt reklam.
— På samma sätt som man markerar att foton är montage borde journalisterna uppge till exempel vem som beställt en viss undersökning, hur frågorna formulerats etc.
Samtidigt ska journalister spegla sånt som många intresserar sig för. Är det verkligen reklam att berätta om Volvos nya bilmodell?
— Det går inte att ge något generellt svar. Men ta till exempel kampanjen när Dockers täckte NKs fasad i Stockholm med en bild på ett par byxor vilket pressen skrev om. Även om det var något som många människor pratade om kan jag som konsument tycka att det vore viktigare att ägna det redaktionella utrymmet åt att beskriva byxmodeller, deras kvalitet och liknande.
Produktlanseringarna på det här uppslaget är trots allt ganska oskyldiga saker jämfört med planterade historier som styr våra tankar.
Staffan Movin på Observer hjälper ofta företag och organisationer att analysera hur stort genomslag de fått i medierna.
— Jag får då veta exakt vilka strategier mina uppdragsgivare använt. Det kan handla om att en part vill föra ut något under en pågående förhandling eller någon annan typ av opinionsbildning.
— Förutom ett litet elitskikt bland journalisterna är det få som har tid och kunnande för att värdera vilka krokarna är och varför de läggs ut. Det behövs fler kritiskt tänkande journalister.
