Pressfriheten backar fort under pandemin
På bara en vecka har en lång rad kraftiga försämringar av press- och yttrandefriheten skett globalt. UPPDATERAD
Journalisten berättade den 1 april om hur verktyget Tracker 19 ska granska hur coronapandemin påverkar journalistiken. Och de oroande fallen tickar in, med flera varje dag, berättar Erik Halkjaer på svenska Reportrar utan gränser.
– Vi är klart oroade. Eftersom pandemin slog till relativt snabbt hann vi inte rita upp något scenario, men vi kan konstatera att ingen tycks ha lärt av hur det hela började. Att pandemin fått den spridning den fått beror till stor del på att Kina tidigt censurerade flera läkare, journalister och politiska kommentatorer som slog larm. I en öppen demokrati med pressfrihet hade spridningen kunnat bromsas tidigare.
– Och nu när pandemin drar fram anammar flera stater samma metoder som Kina, trots att det bevisligen inte hjälper, utan snarare förvärrar spridningen. Att dessa tendenser även ses här i Europa är allvarligt, menar Erik Halkjaer.
Den senaste veckans facit:
- Japan, Ungern, Thailand och Kambodja inför undantagslagar som kraftigt begränsar pressfriheten.
- Indien censurerar tidningar som rapporterar om karantänens konsekvenser.
- Internetblockering i Kashmir hotar hela befolkningen som inte får tillräckligt med information eller kan sprida information om viruset.
- Irak hotar nyhetsbyrån Reuters med utestängning i tre månader efter kritisk rapportering.
- Filippinerna tvingar journalist att be om ursäkt för kritisk rapportering om viruset.
- Journalister som rapporterat om viruset har attackerats av polis i Elfenbenskusten, Filippinerna, Vitryssland och Demokratiska Republiken Kongo.
- I Tchad, Kina och Brasilien hotas medier av rättsliga konsekvenser för sin rapportering.
- Turkmenistan tvingar medier att undvika ordet corona.
- Nordkorea rapporterar noll fall av corona.
- Internet blockeras inte bara i Kashmir, utan även i Egypten och Etiopien.
- I Europa finns flera fall av begränsningar med presskonferenser utan möjlighet att delta fysiskt och ställa frågor. Frågor måste i stället skickas in i förväg.
- Myanmar tvingar telekombolag att blockera 221 internetsajter, däribland flera som hör till rohingyamedier i Rakhinestaten. En av operatörerna som lyder regimen är norska Telenor.
– Det är rent ut sagt häpnadsväckande att ett av Nordens stora telekombolag bistår regimen i Myanmar att begränsa press- och yttrandefrihet som går direkt ut över en redan etniskt diskriminerad folkgrupp som rohingyerna, som tvingats till massflykt och nu lever under miserabla förhållanden i världens största flyktingläger där covid-19 skulle kunna leda till en ännu värre katastrof, menar Erik Halkjaer.
Telenor Asiens Cathrine Stang Lund svarar på kritiken i ett skriftligt svar:
Telenor Myanmar blockerade först inte sidorna eftersom vi inte kunde hitta relevant lagrum för att göra det. När det inte var möjligt att låta bli att blockera sidorna var Telenor som enda operatör öppen med att det skett efter påbud från landets myndigheter. Telenor Myanmars nätverk når över 90 procent av befolkningen, och eventuella ingrepp från myndigheterna mot vår operatörslicens skulle få stora konsekvenser för lokalbefolkningen. (…) Vi vill påpeka att vi är bekymrade över att sidor med nyhetsinformation blockeras, och vi jobbar med myndigheterna i Myanmar för att tidsbegränsa blockeringen.
Blankspot för också bok över de demokratiska inskränkningarna i världen. I en lista över bakslagen i en rad länder finns även Sverige finns med. Regeringens förslag för att få mer makt under coronakrisen hanterades till en början ”inte demokratiskt helt okomplicerat och hamnar därför på denna lista över glidningar i den demokratiska processen som bör bevakas”, skriver Blankspot.
Lagförslaget skickades ursprungligen till endast tolv remissinstanser och med enbart 24 timmars svarstid en helgdag. Journalistförbundet är kritiskt mot beredningen av lagförslaget. Förbundet skickade in en egen remiss, efter att ha tagit del av förslaget via ett pressmeddelande.
”Just ett sådant här förslag blir väldigt viktigt för oss att få tycka till om. I vanliga fall brukar vi få kännedom om en remiss, men det är ju inte självklart om det kommer en lagrådsremiss klockan 18 en lördagskväll – jag vet inte om det någonsin har hänt förut, vi har aldrig varit med om det i alla fall”, säger ordförande Ulrika Hyllert till Dagens Arena.