”Public service-avgiften blir stabil och legitim”
En individuell public service-avgift ska ersätta licensen, och tillståndsperioderna förlängs från sex till åtta år.
Det föreslår den parlamentariska public service-kommittén som nyss presenterade sitt delbetänkande om hur public service ska finansieras.
Ordföranden Sture Nordh betonade att det är en helt enig kommitté som lägger fram förslaget. Han berättade att kommittén blickat internationellt och övervägt olika modeller för den framtida public service-finansieringen; en utvidgad apparatavgift, en hushållsavgift, en individuell avgift för alla över 18. Samtliga modeller innebär en kostsam kontrollapparat och inhämtning, enligt Nordh.
Den modell kommittén vill se innebär en individuell skatt på en procent av alla myndiga personers inkomster upp till ett tak på två basbelopp, eller en skatt på ca 1 300 kronor per person och år. 67 procent av skattebetalarna beräknas få betala takbeloppet.
Skatteverket föreslås ta in avgiften via preliminärskatten. Medlen ska hållas avskilda från statsbudgeten.
– Det blir en specialdefinierad skatt, avskild från statsbudgen och öronmärkt för ändamålet, sade Sture Nordh.
Radiotjänst i Kiruna föreslås avvecklas från 2019.
– Public service-avgiften blir stabil och legitim. Stabil eftersom den inte är teknikberoende. Legitim eftersom det finns ett hänsynstagande till att om man inte har inkomster så betalar man ingenting, sade Sture Nordh vid presskonferensen i Rosenbad.
För att stärka public services oberoende föreslår kommittén att den årliga medelsprövningen avskaffas, vilket minskar möjligheten för riksdag och regering att ändra i finansieringen.
Om riksdagen vill sänka medlen under tillståndsperioden kommer det först att krävas en lagändring.
Man föreslår också åttaåriga sändningstillstånd i stället för sexåriga, från den 1 januari 2026.
En verksam riksdagsledamot ska inte få inte sitta i förvaltningsstyrelsen, eller i programföretagens styrelse. Så är praxis även i dag, men det ska fastslås i bolagsordningen enligt förslaget.
SVTs VD Hanna Stjärne är försiktigt positiv till förslaget och håller med om att dagens system behöver moderniseras.
”Det allra viktigaste är att en ny modell tryggar public services oberoende, från både politiska och kommersiella intressen. Det är tydligt att kommittén har velat parera de risker som finns för oberoendet i den nya modellen med förstärkningar av oberoendet i andra delar. Längre tillståndsperioder och fleråriga medelstilldelningar är bra förändringar, men jag är förvånad över att en av de viktigaste oberoendeförstärkningarna, den som gäller tillståndsperiodens längd, föreslås träda i kraft först om tio år. Politikerna borde värdera oberoendet högre än så”, säger hon i en kommentar.
