Reaktioner på PS-direktiven: ”Otydligt och oroande”
Ett stärkt oberoende lämnas utanför och skrivningarna om innehållet är otydliga. Det är två av mediebranschens och oppositionens invändningar mot public service-direktiven.
– Vi är kritiska till att det är otydligt vad som ska utredas. Både när det handlar om sanktioner och public services uppdrag är det väldigt allmänt hållet. Är det ett smalare uppdrag eller inte som ska utredas? säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert om kommittédirektiven som regeringen lade fram idag.
– Det vi gärna hade sett hade varit direktiv om hur public service kan bli ännu mer oberoende; det är väldigt reglerat för att vara medieföretag. Här vill man i stället utreda delar som handlar om mer kontroll. Det är anmärkningsvärt. Politikens viktigaste uppdrag när det gäller medier är ju att utöka oberoendet, fortsätter Ulrika Hyllert.
Också oppositionspolitikerna Lawen Redar (S) och Amanda Lind (MP) är kritiska till att ett ökat oberoende inte ska utredas.
– Det räcker inte att som Tidöpartierna upprepa att oberoendet är viktigt, man måste också ta steg för det, säger tidigare kulturministern Amanda Lind (MP).
Anmärkningsvärt, menar socialdemokraten Lawen Redar om att direktiven inte ger uppdraget att förstärka public service-bolagens oberoende.
– Det är olyckligt, för det finns ett underlag idag för att kunna genomföra ett grundlagsskydd, säger Lawen Redar.
– Jag är av uppfattningen att det här är Sverigedemokraternas stora vinst i direktivskrivningen.
Att direktiven säger att public service-uppdragets kärna ska inriktas på ”samhällsbehov som marknadsaktörerna inte kan tillgodose” är oroande, menar Ulrika Hyllert.
– Jag hoppas att alla förstår att till exempel underhållning eller drama som sänds av public service är sådant som inte är påverkat av kommersiella eller politiska eller andra intressen. Det kan det vara när det är i kommersiella medier. Det här är ett viktigt samhällsbehov som man inte får glömma, säger Ulrika Hyllert.
Dessutom hänger det höga förtroendet för public service ihop med det breda uppdraget, påpekar hon.
Även Lawen Redar reagerar på inriktningen för innehållet som pekas ut i direktiven.
– Det här är indikationer på att Tidöpartierna vill se ett smalnat uppdrag.
Erik Halkjaer, RSF Sverige, uttrycker samma farhågor:
”Sveriges public service-media ska så klart kunna utredas men bolagen hyser stort förtroende bland publiken och med 'smalare' uppdrag finns risk att pressfrihet försämras”, skriver han på Twitter.
Att public services relation till kommersiella medier enligt direktiven ska utredas är rimligt, menar Ulrika Hyllert.
– Men om det finns problem mellan public service och kommersiella medier så löser man det bäst aktörerna emellan. Lösningen är inte politisk styrning, menar Hyllert.
Amanda Lind menar att direktiven allmänt är luddiga, även vad gäller granskningsnämndens sanktionsmöjligheter.
– Det öppnar upp för att arbetet i kommittén riskerar att bli en ideologisk dragkamp.
Att public services speglingsuppdrag ska ses över är en annan eftergift till SD, menar Lind.
– De är kritiska till speglingsuppdraget som det ser ut idag.
SVTs vd Hanna Stjärne varnar i en kommentar riksdagspolitikerna för att förvandla public service-medierna till ett ”mer elitistiskt och marginaliserat public service som bara tillfredsställer vissa behov. Det är särskilt viktigt i en tid som vår”.
Stjärne välkomnar att regeringen vill se ett moderniserat uppdrag för public service som är fullt ut teknikneutralt och med ett beredskapsuppdrag som fungerar för människors digitaliserade medievanor även på lång sikt.
Hon är också positiv till att utredningen blir i form av en parlamentarisk kommitté där samtliga riksdagspartier ska delta. ”Det ger möjlighet för breda överenskommelser och därmed ett uppdrag som håller över tid”, säger Hanna Stjärne.
Tidningsutgivarna är som väntat positiva till att utredningen ska analysera balansen mellan public service och kommersiella medier. ”Avgörande för denna fråga är att utredningen nu går till botten med hur avgränsningen [av SVTs möjligheter att publicera text på sajten] tydligt ska definieras”, säger Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert i en kommentar.
Sveriges Radios vd Cilla Benkö skriver i en lång kommentar av direktiven bland annat att det är rimligt att Granskningsnämnden ska kunna granska även digitalt innehåll. ”Samtidigt är det väldigt viktigt att utredningen stannar just där och den inte ges utrymme att gå längre när det gäller granskning och sanktioner.”
Läs också: Journalistens intervju med kulturminister Parisa Liljestrand (M): Kulturministern: ”Stärkt transparens kan öka public service legitimitet”
