Regeringen försvarar offentlighetsprincipen Ny svensk lag utmanar EU
Krocken mellan svensk offentlighetslagstiftning och EU rycker allt närmare.Förra veckan anpassades svensk lag i tysthet till ett EU-direktiv. Men flera jurister tvivlar på att den nya lagen kommer att godtas av EU.
Krocken mellan svensk offentlighetslagstiftning och EU rycker allt närmare.
Förra veckan anpassades svensk lag i tysthet till ett EU-direktiv. Men flera jurister tvivlar på att den nya lagen kommer att godtas av EU.
Har den som begär ut en allmän handling i framtiden rätt att vara anonym?
Måste myndigheten underrätta kommunalrådet om att en journalist vill se hans kontokortsnotor?
Bryter journalister mot lagen om de chattar med varandra på nätet?
Det är en typ av frågor som EU-domstolen i framtiden kan komma att avgöra. Regeringen menar att landets journalister kan jobba på som förut men det är långt ifrån säkert att det blir så.
Ämnet blev återigen aktuellt förra torsdagen då riksdagen klubbade personuppgiftslagen (PUL) som ersätter datalagen. PUL är en anpassning till ett direktiv från EU.
Därmed har riksdagen för första gången antagit en lag där Sverige genomför ett EU-direktiv som påverkar offentlighetsprincipen.
Tanken bakom EU-direktivet är att skyddet för den enskildes integritet ska bli högre än vad det är i Sverige i dag. PUL träder i kraft i oktober i år och medför att i princip all hantering av personuppgifter blir olaglig utom för bland annat myndigheter.
Regeringen har dock infört en undantagsregel: inom all journalistisk verksamhet är det tillåtet att hantera personuppgifter.
Vad räknas då som journalistisk verksamhet? Exempelvis diskuterar många journalister yrkesfrågor på Medialistan över Internet. Ofta nämns personnamn på Medialistan. Måste den därmed stängas?
— Enligt den nya lagen blir en sådan lista i princip förbjuden eftersom varje person som omnämns på listan först måste ha lämnat sitt samtycke, svarar Elisabet Reimers, föredragande vid konstitutionsutskottet.
— Listan kan anses ingå i den journalistiska verksamheten men följden kan också bli att datainspektionen ingriper med stöd av den nya lagen. Vad som gäller avgörs i sista hand av EU-domstolen.
PUL reglerar även vilka allmänna handlingar som får lämnas ut om de innehåller personuppgifter. Regeringen slår dock fast i PUL att offentlighetsprincipen alltid går före begränsningarna i PUL. Alla jurister är inte övertygade.
— Lagrådet menar att det är osannolikt att offentlighetsprincipen skulle vinna vid en prövning i EU-domstolen, uppger Elisabet Reimers.
Jan Persson, jurist vid Mölndals kommun, ger ett exempel:
— Låt oss säga att det i våra löneregister finns uppgifter om facklig tillhörighet. Enligt EU-direktivet får uppgiften inte lämnas ut.
— Regeringen skriver i PUL att offentlighetsprincipen gäller. Men det är en mycket tveksam tolkning, anser Jan Persson.
PUL reglerar även förhållandet till tredje land.
— Det blir förbjudet att sprida personuppgifter utanför bland annat EU och EES, uppger Klas Reinholdsson på justitiedepartementet, den tjänsateman som författat lagtexten.
— Detta innebär att det inte går att lägga ut några uppgifter om enskilda personer på Internet.
Enligt Reinholdsson försöker regeringen komma runt ett sådant Internetförbud genom en mycket generös tolkning av begreppet journalistisk verksamhet.
— Vi hävdar att journalistisk verksamhet inte bara ska omfatta yrkesverksamma journalister utan att det ska inbegripa kommunikation mellan alla medborgare.
Klas Reinholdsson anser att loppet inte behöver vara kört om EU-domstolen kräver att Sverige ska göra avsteg från offentlighetsprincipen.
— Konstitutionsutskottet har uttalat att Sverige kan hävda att en sådan dom skulle kränka våra konstitutionella förutsättningar. Därmed skulle vi inte vara skyldiga att följa utslaget i EU-domstolen. Men det är ett värsta möjliga scenario och jag tror knappast att EU-domstolen skulle döma på det sättet.
