Regeringen låter utreda rättsdatabasers grundlagsskydd
Regeringen vill på nytt låta utreda grundlagsskyddet för rättsdatabaser. Det meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid ett samtal i Visby på onsdagen. ”Överraskande och allvarligt”, säger TUs Johan Taubert.
Senast 2021 ville den socialdemokratiska regeringen stärka skyddet för den personliga integriteten genom att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser. Tidningsutgivarna och Journalistförbundet var kritiska till förslaget, som skickades tillbaka av riksdagen.
– Den här frågan tenderar att komma tillbaka som en bumerang. Den har varit uppe och vänt i riksdagen två gånger. Riksdagen har tydligt markerat att man inte vill ha den här förändringen. Det är överraskande att Strömmer nu meddelar att en ny utredning ånyo är på gång, säger Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert.
Vilket är problemet med att ta bort grundlagsskyddet?
– Det här är bara ett i raden av många politiska beslut som pö om pö urholkar vår tryck- och yttrandefrihetsgrundlagstiftning. Ur det perspektivet är det mycket allvarligt.
– Dessutom är de här tjänsterna många gånger avgörande för att landets nyhetsredaktioner ska kunna bedriva effektiv journalistik.
Senast frågan var uppe varnade TU och Journalistförbundet för att en inskränkning av grundlagsskyddet skulle få träff inte bara på sajter som Lexbase utan även på nyhetsbyråer som Siren och söktjänster som Acta Publica, som används av många redaktioner.
– Vi ser stora risker för det även nu. Det beror bland annat på hur utredningsdirektiven formuleras, men det ligger i farans riktning, säger Johan Taubert.
Journalistförbundets inställning är att det, om frågan ska utredas, krävs ett omtag om hela frågan kring reglering av rättsdatabaser och hur grundlagen kan utformas på ett bra sätt.
– Vi är skeptiska till ett rent förbud men ser att rättsdatabaser behöver ta ett större etiskt ansvar om man ska undvika för hård reglering, menar ordförande Ulrika Hyllert.
Journalisten har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M). Enligt ett kommittédirektiv som Journalisten tagit del av uppges bakgrunden till utredningen vara att det idag finns ett antal söktjänster och sajter som ”utan urskillning offentliggör enskildas personuppgifter”. Att de omfattas av grundlagsskydd riskerar att underminera acceptansen och respekten för det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga rättssystemet, heter det i kommittédirektiven. Det är dessutom ”tveksamt” om dagens reglering ger tillräckligt skydd mot integritetskränkningar enligt Europakonventionen och EU-rätten.
Regeringen tänker sig en ensamutredare som kommer att ha en parlamentarisk referensgrupp till stöd.
Panelsamtalet där Gunnar Strömmer meddelade att en utredning tillsätts arrangerades av Journalistförbundet och Tidningsutgivarna. Strömmer frågades ut av Johan Taubert och Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert om de senaste årens lagändringar som inneburit inskränkningar i tryck- och yttrandefriheten. Strömmer försvarade regeringens beslut om elstödssekretess för privatpersoner, där integritetsintresset enligt honom vägde tyngre än offentligheten.
– Det handlade om stöd till miljontals invånare. Uppgifterna i sig är inte dramatiska, men vad kommer uppgifterna kunna användas till av andra aktörer? Men jag kan förstå att det kom upp till diskussion, sade Strömmer.
Däremot avfärdade justitieministern helt kritiken mot det nya tryckfrihetsbrottet utlandsspioneri, som röstades igenom av riksdagen i höstas trots högljudda protester från mediebranschen. Kritikerna som larmade om att visselblåsare och granskande journalistik kommer hämmas av lagen var ute i ogjort väder, menar Gunnar Strömmer.
– Den här lagstiftningen är legio i nästan alla demokratiska rättsstater, Sverige har varit en outlier. Kritiken skjuter bredvid målet om man säger att den äventyrar visselblåsare eller den granskande journalistiken. Syftet med lagen är inte att träffa Anders Kompass eller granskande journalistik, för syftet med den verksamheten är inte att tillhandahålla uppgifter till främmande makt eller en terrororganisation.
Strömmer menade dessutom att det inte finns någon empiri från andra länder som infört liknande lagar som visar att visselblåsare sätts i fängelse.
– Att visselblåsare inte hamnat i fängelse kan ju bero på att de inte vågat larma, invände Ulrika Hyllert.
