Rekordmånga förtalsstämningar mot journalister i Europa
Organisationen Case har identifierat 161 så kallade Slapp-stämningar i Europa under förra året, med skadeståndskrav på totalt över 200 miljoner kronor. Ett fall rör Sverige.
Organisationen Coalition against SLAPPs in Europe (Case) och The Daphne Caruana Galizia Foundation har i en ny rapport identifierat 161 stämningar som syftat till att sätta munkavle på journalister och aktivister under 2022.
Grundlösa förtalsstämningar i syfte att stoppa rapportering kallas ”Slapp”, som är en förkortning av ”strategic lawsuits against public participation”, strategiska stämningar i syfte att tysta.
Totalt har 824 Slapp-stämningar gjorts i Europa sedan 2010, enligt Case, och det årliga antalet har ökat kraftigt efter 2016 då 26 Slapp-stämningar gjordes. 75 procent av stämningarna har varit riktade mot enskilda journalister och/eller medier, övriga mot aktivister, politiker, akademiker och bloggare som uttalat sig i det offentliga.
Många företagare och företag står bakom stämningarna (drygt 40 procent av alla stämningar), som i det enda kända svenska fallet, Svante Kumlins stämning av Realtid, där parterna nådde en förlikning i januari.
Politiker står för 28 procent av stämningarna i Europa sedan 2010.
Totalt omfattar skadeståndskraven i stämningarna under 2022 över 200 miljoner kronor, medianen är 180 000 kronor per fall.
De allra flesta stämningarna rör påstått förtal, och enligt Case kan antalet okynnesstämningar vara betydligt fler än de 161 som organisationen har identifierat. I exempelvis Kroatien inleddes 245 stämningar mot journalister under 2022, och Case misstänker att det kan finnas flera Slapp-stämningar bland dem än de som organisationen kunnat granska.
Polen, Malta, Frankrike och Kroatien toppar Slapp-listan, men i relation till ländernas befolkning ligger Malta i en helt egen kategori. I Malta har nästan 20 Slapp-stämningar per 100 000 invånare gjorts sedan 2010, följt av Slovenien med två stämningar per 100 000 invånare.
90 procent av stämningarna är inte gränsöverskridande, utan görs med nationell lagstiftning i länderna där publiceringen har gjorts.
Case konstaterar att ökningen av antalet stämningar är oroande och menar att det är viktigt att anti-Slapp-lagstiftning införs i europeiska länder så snart som möjligt.
Läs mer: Så hotas svenska medier till tystnad
