Rekordmånga journalister fängslades 2022: ”Ett förjävligt år för pressfriheten”

– Ett förjävligt år för pressfriheten. 533 fängslade journalister är en helt bisarr siffra, säger Reportrar utan gränsers ordförande i Sverige Erik Halkjaer.

Ökningen från förra året är drygt 13 procent. En förklaring bakom ökningen är att både Myanmar och Iran fängslade många journalister under 2022. Sedan det iranska folkliga upproret startade efter den unga kurdiska kvinnan Mahsa Jina Aminis död i september har en rad journalister fängslats i landet.

Minst 48 iranska journalister sitter just nu fängslade enligt RSF. De två kvinnliga journalister som var först med att uppmärksamma Aminis död, Nilufar Hamedi och Elahe Mohammadi, riskerar nu dödsstraff.

Annons

Antalet fängslade kvinnliga journalister ökade med 30 procent under 2022. Totalt 78 kvinnor hålls för närvarande fängslade och andelen kvinnliga journalister utgör nu nästan 15 procent av det totala antalet fängslade journalister.

Den journalist som suttit fängslad längst tid i världen är svensk-eritreanske Dawit Isaak, som varit frihetsberövad i Eritrea sedan september 2001, utan rättegång. Svensk-kinesiska förläggaren och författaren Gui Minhai sitter fängslad i Kina efter att ha kidnappats i Thailand 2015, utan att ha fått chans till en rättvis rättegång.

En av många demonstrationer i Stockholm för Gui Minhais frihet.

Också antalet dödade journalister ökade i år, till 57. Det gör 2022 till det dödligaste året för journalister sedan 2018.

Går det att prata om en global repressiv trend?
– Nja. I Latinamerika är året det dödligaste på 20 år, men man fängslar inte journalister där. Men det är en global trend att det är farligare att vara journalist. Och vi ser allt fler auktoritära regimer som inte drar sig för att sätta journalister bakom lås och bom, med Myanmar, Iran, Belarus, även Ryssland, säger Erik Halkjaer.

Rysslands invasionskrig har enligt RSFs krig lett till åtta dödade journalister i Ukraina, varav fem utländska. Andra organisationer har en längre lista, men då omfattas journalister som valt att ta värvning och delta i striderna.

Ryssland har, konstaterar Erik Halkjaer, under kriget haft en uttalad strategi att rikta in sig på journalister.

– I de ockuperade områdena har Ryssland ockuperat radiostationer, censurerat lokala medier, kidnappat journalister och håller deras familjer frihetsberövade. Det är samma metoder som man använder hemma i Ryssland.

Den oberoende journalistiken i Ryssland tystades effektivt kort efter krigsutbrottet. Hundratals journalister har flytt landet.

– Pressfriheten i Ryssland har varit jättedålig länge, men med invasionen av Ukraina har den placerat Ryssland bland de allra sämsta länderna.

Men en majoritet av de dödade journalisterna verkade i länder där det anses vara fred. I Mexiko mördades elva personer: nästan en femtedel av den globala dödssiffran. Tillsammans med bland annat Haitis sex dödade journalister gör det Nord- och Sydamerika till världens farligaste region för medier. Erik Halkjaer konstaterar att det verkliga antalet dödade kan vara ännu högre, eftersom alla fall ännu inte utretts.

Som en motkraft har RSF Sverige både geografiskt och ekonomiskt utvidgat sitt Latinamerikaprojekt, för att stärka det förebyggande arbetet med att skydda journalister i regionen.

65 journalister världen över hålls just nu som gisslan. Bland dem finns franska Olivier Dubois och amerikanska Austin Tice som gisslantogs i Syrien för nästan tio år år sedan.

Fakta

RSF årliga sammanställning av våld och övergrepp mot journalister har publicerats sedan 1995. Den baseras på exakta uppgifter som samlas in från 1 januari till 1 december det aktuella året. 

Siffrorna för 2022 inkluderar professionella journalister, icke-professionella journalister och mediearbetare. RSF samlar in detaljerad information för att säkert kunna bekräfta att frihetsberövandet, bortförandet, försvinnandet eller döden av varje journalist var ett direkt resultat av deras journalistiska arbete.