Riksdagen avslöjar journalisters källor
Den som anonymt begär ut en riksdagsledamots reseräkningar riskerar att bli avslöjad. Riksdagens förvaltningskontor kontaktar ledamoten och berättar vem som bedriver efterforskningar.
Den som anonymt begär ut en riksdagsledamots reseräkningar riskerar att bli avslöjad.
Riksdagens förvaltningskontor kontaktar ledamoten och berättar vem som bedriver efterforskningar.
Göran Rosvall, chefsjurist vid riksdagsförvaltningen, menar att riksdagsledamöter har rätt att bli tipsade om någon håller på att kolla hur en ledamot till exempel använder sitt kontokort.
– Om det tas en kreditupplysning på någon får vederbörande reda på det. Enligt samma tankegång talar vi om för ledamöter om det har begärts ut handlingar om honom eller henne, förklarar Göran Rosvall.
Han berättar om ett fall då en journalist ringde riksdagsförvaltningen och beställde handlingar om en ledamot. Journalisten uppgav sitt namn men bad att det inte skulle föras vidare.
Tjänstemannen som tog emot samtalet förde anteckningar och lämnade dem till den berörda ledamoten.
– Journalisten sa inte varför hans eller hennes identitet skulle vara hemlig och vi hade ingen motivering för att kunna sekretessbelägga uppgifterna, uppger Göran Rosvall.
En privatperson, Anders Ohlson, har anmält riksdagsförvaltningen till JK med motiveringen att förvaltningskontoret stimulerar riksdagsledamöter att avslöja journalisters källor.
I sin anmälan framhåller han att det inte finns något skäl för ledamöterna att få veta vem som begärt ut vilka handlingar.
”Det är ju att ge de förtroendevalda – riksdagsledamöterna – möjlighet att förekomma medias granskning, alternativt ha god tid på sig att eventuellt hitta på alibi och förklaringar”.
– Ytterst handlar det om källkyddet för mediernas uppgiftslämnare, betonar Anders Ohlson. De som bor i Stockholmsregionen kan ta sig till förvaltningskontoret och har rätt att vara anonyma när de tittar i papperen. Men om någon från andra delar av landet ska få papperen skickade till sig måste han eller hon ju uppge namn och adress. Vill den personen tipsa en redaktion är källskyddet meningslöst eftersom ledamoten ändå får veta vem som beställt handlingarna.
JK har ännu inte börjat granska ärendet.
– Riktar JK kritik mot oss får vi väl se över rutinerna, konstaterar Göran Rosvall.
Den som vill se allmänna handlingar får enligt tryckfrihetsförordningen normalt inte tillfrågas om sin identitet eller syftet med sin begäran.
För ett par månader sedan planerade Torbjörn Jeppsson i Trelleborg att skriva en debattartikel. Han vände sig till riksdagens förvaltningskontor och begärde reseräkningarna för tre lokala riksdagsledamöter.
– De ville veta mitt namn, vad jag skulle ha papperen till, om jag var journalist eller i vilken egenskap jag ville ha handlingarna, berättar Torbjörn Jeppsson. Det var ytterst märkligt, tänk om jag hade haft skäl att vara anonym.
Den person Torbjörn Jeppsson uppger att han talat med på förvaltningskontoret säger sig inte minnas något sådant samtal och förnekar att man skulle ställa den typen av frågor.
