RMV vägrar svara på frågor

Förra veckan publicerade Journalisten en längre intervju med Svenska Dagbladets reporter Negra Efendić, under vinjetten ”Samtal med”. Under intervjun riktade hon hård kritik mot Rättsmedicinalverket (RMV). Negra Efendić har i ett 50-tal artiklar det senaste året granskat myndighetens medicinska åldersbedömningar av asylsökande, och har avslöjat allvarliga fel.

En central kritik som Negra Efendić riktade mot myndigheten är att de gjort sig otillgängliga för intervjuer och att de vägrar att svara på frågor.

”Jag har fantiserat om att Rättsmedicinalverket ska ge mig en intervju med en ansvarig person som förklarar allting på ett begripligt sätt, att allt stämmer, och vi kan sätta punkt. Men där är vi inte än”, sade Negra Efendić i intervjun.

Efter att intervjun hade publicerats mejlade Rättsmedicinalverket till Journalisten och krävde replik. Repliken var underskriven av fem personer på RMV: utvecklingschefen Ann Lemne, kommunikationschefen Helena Norman, avdelningschefen Elias Palm, chefsjuristen Anton Svensson samt Carl Johan Wingren, docent och metodansvarig för medicinska åldersbedömningar på Rättsmedicinalverket.

Repliken publicerades i sin helhet som en replikmärkt debattartikel på Journalistens sajt igår tisdag, men RMVs kommunikationschef Helena Norman tog omgående kontakt med redaktionen och ville att den skulle tas bort, eftersom den inte var tänkt som en ”debattartikel”.

I ett mejl till Journalisten skriver hon:

”Jag vill understryka att detta inte är en debattartikel, utan en rättelse. Vi anser att artikeln innehåller ett antal sakfel som vi inte fick möjlighet att bemöta från er reporter innan publicering. Det är alltså tidningen Journalisten som vi anser inte uppfyller kraven på saklighet och opartiskhet. Jag vill att ni lägger den som en rättelse i anslutning till artikeln istället.”

Journalisten har i dag i stället uppdaterat den ursprungliga artikeln med repliken längst ned.

I repliken skriver RMV-cheferna bland annat: ”Rättsmedicinalverket vägrar inte att svara på frågor. Myndigheten strävar efter goda relationer med media och att vara öppna och tillgängliga för frågor.”

Men några av de journalister som har försökt att få svar på frågor från RMV menar att det inte är sant. En av dem är Katrin Trysell, reporter på Läkartidningen. I en artikel som publicerades i går tisdag, ”RMV lägger locket på”, rapporterar hon att myndighetsledningen vägrar uttala sig om hur man ser på kritiken mot de medicinska åldersbedömningarna, och den inre krisen på myndigheten.

– Vi har inte följt det här lika nära som Svenska Dagbladet men det har framförts kritik mot RMV i flera debattartiklar och granskningar. Man har också ifrågasatt hur RMVs ledning har hanterat den kritiken, och det talas om en allvarlig kris inom myndigheten. Det vi ville ta reda på var hur det ser ut i dag och hur ledningen ser på problemen. RMV har fått en ny generaldirektör, och det var ett bra tillfälle att ta ett lite samlat grepp på det här, tyckte vi, säger Katrin Trysell.

Hur var bemötandet från RMV?
– Det var väldigt tydligt att ingen i ledningen ville ställa upp på intervju. Det var väl både förvånande och inte så förvånande. Det har kommit fram i andra sammanhang att det är svårt att få någon i ledningen att ställa upp på en intervju, men samtidigt har de fått en ny generaldirektör och då kan man tycka att han skulle vilja ge sin syn på saken.

Vad tänker du om det?
– Det är anmärkningsvärt att personer i ledningen för en myndighet inte ställer upp på intervjuer, och att det är så uttalat även när man går vidare i kedjan. Jag kan inte påminna mig om något annat fall där det har varit så uttalat. Man kan förstå att folk i lägre positioner ibland inte vill svara på frågor, utan hänvisar till en högre chef. Men inte ens generaldirektören vill svara på några frågor.

RMV hävdar i en replik de har skickat till oss att de inte alls vägrar att ställa upp på intervjuer, utan att man strävar efter att vara öppna och tillgängliga för frågor. Är det så?
– Det är inget som jag har märkt i alla fall. Det låter bra om de vill göra det. För vår del är det här inte slutet på vår bevakning, utan vi hoppas ju att kunna få intervjuer med personer i RMVs ledning, säger Katrin Trysell.

Negra Efendić säger till Journalisten att påståendena i RMVs replik är felaktiga.

– De påstår att vi inte har publicerat svar vi har fått från dem, det är inte sant. Jag har inte fått svar på frågor jag ställt och jag har inte fått de intervjuer jag velat ha, säger Negra Efendić till Journalisten.

– När jag har begärt ut allmänna handlingar har registrator på myndigheten hänvisat mig till pressavdelningen. De har krånglat, och jag har fått kämpa för att få ut handlingar. De har inte skött det på ett korrekt sätt, säger Negra Efendić.

Så hur bra är RMV på att svara på frågor? Journalisten tog i förmiddags kontakt med RMVs kommunikationschef Helena Norman per telefon, innan repliken hade publicerats på sajten. Här följer utdrag av den konversationen.

Under telefonsamtalet är Helena Norman noga med att hon inte har ställt upp på en intervju. När Journalisten informerar henne om att vi vill skriva en till nyhetsartikel och ställa frågor om den replik som de velat få publicerad, svarar hon att det som RMV vill, är att få repliken publicerad.

Helena Norman är i samtalet upprörd över att Journalisten inte kontaktade myndigheten innan intervjun med Negra Efendić publicerades, för att ge dem en möjlighet att bemöta kritiken. Hon säger under samtalet att hon inte är intresserad av att prata om sakfrågorna, utan vill istället prata om tidningen Journalistens arbetsmetoder – och ifrågasätter varför man inte tog kontakt med den kritiserade parten.

– Det hade väl varit bättre om du hade ringt mig innan? Det är väl så man gör en artikel, man låter väl båda sidor komma till tals? säger Helena Norman.

Ja, det hade varit bättre, men nu finns ju möjligheten att låta er komma till tals i den här frågan.
– Jo, men om jag förstår dig rätt vill du nu göra en nyhetsartikel där vi svarar på den kritiken som finns i den här artikeln som du har gjort.

Ja, just det.
– Men jag vill ju prata om hur tidningen Journalisten agerar.

Det är möjligt att du vill prata om det, men…
– Ja, jag vill prata om att vi anser att det finns sakfel där vi gärna vill ha en replik och en rättelse, och inte ett debattinlägg, för det tycker jag inte är samma sak. I sak kommer jag att svara på samma sätt som det står i repliken, som vi nu inte upplever att vi har fått in. Men det kan jag väl säga, att det är anmärkningsvärt hur ni agerar, men det tror jag inte att du vill. Det står ju saker i brödtexten som är fel. Det är beklagligt att ni gör på det sättet. Det är viktigt att det som står i tidningar följer de pressetiska reglerna.

Absolut. Det kan ju vara att det är något som står i brödtexten som är olyckligt formulerat, och i sådant fall ska vi naturligtvis rätta och korrigera det.
– Men skulle ni inte bara kunna införa vår replik, men inte som debattinlägg, för gör ni det så är vi jättenöjda?

Jag ska prata med chefredaktören om det, men jag har också en fråga om det som står i repliken, och nu är det alltså en intervjufråga…
– Men jag har inte sagt ja till en intervju, men du kan gärna berätta din fråga.

Okej, men jag skulle vilja intervjua dig.
– Jag förstår det, men då skulle jag vilja veta vad den handlar om.

Ni skriver i repliken att ni inte vägrar att svara på frågor, utan att myndigheten strävar efter goda relationer med media och att vara öppna och tillgängliga för frågor. Men där menar ju Negra Efendic att hon inte har fått svar på frågor, och hon har inte fått den där intervjun som hon längtar efter. Det verkar ju gå stick i stäv med vad ni har skrivit i repliken. Hur tänker du kring det?
– Så det är en typ av fråga du skulle vilja ställa?

Jaa…
– Men vet du vad, vi gör så här Johannes. Jag skulle gärna vilja i så fall se att ni tar in en replik från oss, utan att kalla det en debattartikel, så låt oss börja där. Sen ska jag återkomma med om vi vill göra någon intervju i en nyhetsartikel kring detta.

Ett ultimatum från dig är alltså…
– Nej, det är inget ultimatum, jag vill gärna ta det i den ordning som är aktuellt. Och det är att ni publicerar en replik på en artikel som innehåller sakfel. Sen har du ställt en fråga till mig just nu om att göra en eventuell intervju, och då vill jag gärna ta det i den ordningen, så jag vet vad vi förhåller oss till innan jag kan svara.

Om vi inte publicerar den här repliken, kommer det inte att bli någon intervju då?
– Det har jag absolut ingen aning om, jag behöver bara fundera en vända till på det här samtalet och på hur vi ska agera. Jag kan inte ta ställning till det så här hux flux på telefon. Det hoppas jag att du förstår.

Nja, det gör jag inte riktigt, faktiskt.
– Nej, men du får gärna återkomma när vi vet hur det blir med repliken.

Jag kan fråga chefredaktören på en gång här faktiskt, hon står här. Kan vi lägga ut repliken? … Ja, det kan vi, den kommer att läggas ut.
– Då tittar vi på det och sen kan vi höras lite senare om vi vill ställa upp på en intervju.

Kan jag inte få ett besked från dig om jag kan få en intervju med dig eller inte redan nu?
– Nej, jag vill fundera på vad det skulle innebära för oss och när jag fått se repliken så får jag återkomma till er sen.

Okej, men jag hör av mig lite senare i eftermiddag.
– Jamen gör så, du är så välkommen.

Tack, hej.
– Hej.

På eftermiddagen tar Journalisten åter kontakt med Helena Norman, som är mycket missnöjd med hur repliken har publicerats, och på Journalistens agerande. Efter några minuter kan Journalisten ställa en första intervjufråga:

Ni skriver i repliken att ni inte vägrar svara på frågor, men jag pratade med Katrin Trysell som är reporter på Läkartidningen, och hon säger att hon inte har märkt av att ni är öppna och svarar på frågor. Så min fråga till dig är: Vad säger du om den kritiken?
– Så här säger jag: Jag tänker inte recensera hur journalister arbetar och gör sitt jobb, det är inte min roll. Jag beklagar att tidningen Journalisten inte lät myndigheten komma till tals innan publicering av intervjun som ni har gjort med Svenska Dagbladets reporter. Vi anser att den innehåller allvarliga sakfel.

Men en av de saker ni skriver i er replik är ju just det att ni ska vara öppna och tillgängliga för frågor, men här säger ju två olika reportrar att ni inte ställer upp på intervjuer och att ni inte svarar på frågor. Ljuger de två reportrarna?
– Men vet du vad, så här gör vi nu, jag måste dessutom gå på ett möte. Gör så här, skicka mig frågorna du vill ha svar på så ska vi se om vi kan svara på dem. Det som vi vill ha framfört som myndighet, det står i vår replik.

Ja, men det är ju uppgifterna ni lämnar i repliken som ifrågasätts, och det är ju det som jag vill ha svar på nu. Varför kan du inte svara på den frågan nu per telefon?
– Gör så här, skicka frågorna så ska jag titta på dem. Jag är redan sen till ett möte, så skicka frågorna så ska jag se om vi ska svara på det.

Men jag försöker ju nu få ett svar från dig …
– Ja, och jag säger ju att jag ber dig skicka frågorna.

Vad är skälet till att du inte kan svara nu när jag frågar dig per telefon?
– Du ringde mig och så vill jag veta vad som händer med repliken, och sen så vill jag höra med er vad ni har för vinkel på din nyhetsartikel och vilken typ av frågor ni har, och då börjar du intervjua mig på en gång. Och då ber jag att du ska skicka mig frågorna.

Men jag vill inte ha en mejlintervju, utan en telefonintervju…
– Ja, och jag kan inte svara på de frågorna du har just nu så jag ber dig att mejla dem.

Okej, så då är det så att du inte tänker svara på de här frågorna i telefon?
– Jag ber att du mejlar mig frågorna, jag kan inte svara på dem just nu.

Ska jag ringa lite senare?
– Mejla dem så ska jag titta på dem.

Men jag ringer i stället, så tar vi frågorna per telefon.
– Jag har inte riktigt tid, så mejla frågorna.

Jag kommer nog inte att mejla frågorna, vi tar dem per telefon.
– Du vill inte mejla frågorna?

Nej, jag vill ha en intervju.
– Men då gör vi så här, då återkommer jag till dig när jag har tid att svara på frågorna. Tyvärr är jag redan sen till ett möte, så då får vi hitta en annan tid för det.

Men den tid som nu har gått åt till att diskutera detta hade ju räckt till att svara på frågan jag ställde?
– Men jag är sen till ett möte, jag ville veta om ni hade publicerat vår replik.

Du skulle ju haft tid att svara på den fråga jag ställde…
– Ja, men då kan du väl mejla mig frågorna. Om du vill ha svar på frågorna kan du väl mejla dem till mig?

Absolut. Jag mejlar dig en fråga.
– Bra.

Efter intervjun mejlar Journalisten en inledande fråga till RMVs kommunikationschef Helena Norman.

Strax efter halv fem på onsdagseftermiddagen svarar Helena Norman per mejl. På Journalistens fråga om hur hon förklarar diskrepansen mellan RMVs replik och de uppgifter som de två reportrarna lämnat om myndighetens ovilja att svara på frågor, svarar hon på följande sätt:

”RMV strävar efter att vara öppna och tillgängliga för media. Vi svarar på frågor, muntligen och skriftligen. Ibland konstaterar vi att vi redan svarar på vissa frågor och att vi därmed inte lämnar fler kommentarer kring dessa.Vi har talespersoner för olika typer av frågor, vilket innebär att den som svarar kan vara en annan person än den media i första hand frågar efter.”

Journalisten har ånyo bett om att få en intervju med Helena Norman.

Läs mer: Fick intervju med helt fel chef på RMV
Läs mer: RMV beklagar att journalister inte fått svar

 

Fakta 

Repliken från Rättsmedicinalverket:

”Rättsmedicinalverket vägrar inte att svara på frågor. Myndigheten strävar efter goda relationer med media och att vara öppna och tillgängliga för frågor. Ibland konstaterar Rättsmedicinalverket att vi, muntligen eller skriftligen, redan har svarat på vissa frågor och att vi därmed inte lämnar fler kommentarer kring dessa. Ibland handlar frågorna om komplicerade statistiska och medicinska förhållanden, viket gör att vi behöver mer tid på oss för att lämna tydliga svar. I vissa frågor har Rättsmedicinalverket lämnat svar som sedan inte har publicerats i Svenska Dagbladet och därigenom har myndigheten inte fått möjlighet att bemöta de synpunkter som framförts.

Frågor om medicinska åldersbedömningar är ofta komplicerade och därmed kan vissa svar uppfattas som komplicerade. Det är vi medvetna om och strävar självklart efter att vara så tydliga som möjligt.

Rättsmedicinalverket har inte ”aktivt försvårat” Svenska Dagbladets artiklar genom att vägra lämna ut allmänna handlingar.  Det är en allvarlig anklagelse som saknar grund. Rättsmedicinalverket handlägger skyndsamt alla begäran om att få ta del av allmänna handlingar. Ibland görs bedömningen att vissa uppgifter omfattas av sekretess. Den som har begärt uppgifterna får då besked om detta och hur man kan överklaga.

Rättsmedicinalverket ”vägrar inte styvnackat att medge att de gjort fel”. Tvärtom. Vi följer ständigt den vetenskapliga utvecklingen inom området för att se om våra metoder behöver förändras eller korrigeras. Det har Rättsmedicinalverket varit tydligt med sedan vi fick uppdraget. Om ny kunskap visar att vi behöver ändra eller korrigera något gör vi det så skyndsamt vi kan och redovisar det. Det gjorde Rättsmedicinalverket när det gällde utlåtandena för flickor.

Rättsmedicinalverket vill också beklaga att vi inte getts möjlighet av tidningen Journalisten och skribenten Johannes Nesser att bemöta de påståenden som förs fram i artikeln, innan publicering.”

Ann Lemne, utvecklingschef, 
Helena Norman, kommunikationschef, 
Elias Palm, avdelningschef, 
Anton Svensson, chefsjurist, 
Carl Johan Wingren, docent