Ruth de Aquino: Vi har ingen rätt att fördöma gratistidningar

För Ruth de Aquino var det förvirrande att komma till Stockholm och se tidningar ges bort och sedan kastas i papperskorgen, som om det tryckta ordet inte hade något värde.

Hon kommer från Brasilien där papper är dyrt och det tryckta ordet värdesätts efter perioder av inskränkt pressfrihet. Att då se tidningar som Metro, Stockholm News och Everyday ges bort och svenskarnas lite nonchalanta inställning till dem var förvånande, tyckte hon.

Ruth de Aquino är inbjuden som gästföreläsare under utdelningen av Stora Journalistprisets den 16 november. Hon är president i World Editor Forum, den redaktionella delen av World Association of Newspapers, och blev 1996 Latinamerikas första kvinnliga chefredaktör för en nyhetstidning: O Dia.

– Det är något jag inte är stolt över eftersom det borde ha skett mycket tidigare, säger Ruth de Aquino.

Hon var med om att förnya O Dia. Det var en boulevardtidning som såldes i lösnummer på gatan i Rio de Janeiro som de prenumererade rikstäckande dagstidningarna såg ned på. O Dia var mycket manlig i sin framtoning och skrev mycket om brott, sport och sex.

Men genom att höja kvaliteten, satsa på god journalistik och skriva om frågor som intresserade kvinnor lyckades tidningen på några år öka sin upplaga markant och den är nu Brasiliens näst största, trots att den inte är rikstäckande.

Det är dessa erfarenheter av att förnya en tidning som gjorde att hon blev vald till president för World Editor Forum. Men det är för att tala om hur medier kan behålla kvalitet och hög standard i en värld av fri information som hon har bjudits in av Bonniers medieuniversitet som gästföreläsare.

Ruth de Aquino menar att gratistidningar är en ny form av tidningsmarknad som är här för att stanna. Till skillnad från många andra mediekonnässörer är Ruth de Aquino positivt inställd till gratistidningar.

– Om dessa tidningar gör att ungdomar börjar läsa är det hälsosamt för tidningsindustrin.

Hon menar att det bland journalister finns en nedlåtande attityd gentemot gratistidningar och sajter på nätet. Ruth de Aquino anser att det är bättre att arbeta för att kvaliteten höjs inom dessa medier än att avfärda allt som inte är dagspress som skräp.

– Vi har ingen rätt att ha fördomar mot dessa tidningar. Vi måste vara öppna inför vad konsumenterna vill ha. Vi måste anpassa oss utan att våldföra oss på våra principer.

Hon menar att dessa tidningar har all möjlighet att överleva om de inte överger gamla goda värderingar som trovärdighet, ansvar att dubbelkolla källor och respekt för läsarna.

– Så länge som dessa värderingar behålls ser jag ingen anledning till varför gratisutdelade tidningar skulle betyda dålig kvalitet.

Gratistidningarna har också accentuerat frågan hur mycket läsarna är villiga att betala för en tidning. Kommer de i framtiden att betala för nyheter och information som alltfler anser är något man kan få gratis?

Ruth de Aquino menar att nyheter varit fria långt före gratistidningar och Internet. Nyhetsprogrammen i radio och TV uppfattades av lyssnare och tittare i länder med reklam som gratis. Men ankomsten av Internet och online-versioner av tidningarnas material har förstärkt känslan av att nyheter inte kostar någonting.

– Om tidningarna inte tar betalt för webbversionen av tidningen kommer det i framtiden att bli svårt att ta betalt för papperstidningen. Några har försökt och lyckats, men de är undantag.

Ruth de Aquino menar att gratistidningarna har gjort läsarna mer prismedvetna. Den brittiske mediemogulen Rudolph Murdoch sänkte exempelvis priset på sina tidningar, då främst The Times, för att konkurrera ut The Daily Telegraph. Upplagan ökade.

– Detta visar att priset har en avgörande effekt på upplagan.

Trots detta tror hon inte att de prenumererade tidningarna har något att frukta från gratistidningarna. Medelklassen kommer alltid att vilja betala för exklusiv information, analys och genomarbetade artiklar.

Problemet är att locka över de som nöjer sig med gratistidningarnas korta nyheter. Ruth de Aquino tror att den kaotiska tid vi lever kommer att leda till att människor kommer att leta efter artiklar som försöker förklara, ger analys och djup. Texter om gör världen begriplig.

– Online-världen är för stor, för kaotisk. Tidningar hjälper dig att välja. Det gör det lättare för läsarna och gör deras liv begripligare.

PÄR JANSSON

pj@sjf.se