Så drabbas kollegorna och mediehusen i Skandinavien

Trots att medieföretagens ekonomiska förutsättningar förändrats på ett likvärdigt sätt under coronakrisen i Sverige, Norge och Danmark finns det stora skillnader i hur regeringarna och företagen har agerat – och hur journalisterna har drabbats. 

Det visar en jämförelse som Journalisten och våra systertidningar i Norge och Danmark har gjort tillsammans.

Arbetslösheten

I Sverige finns inte några större sparpaket aviserade på medieföretag, men trots detta ökar nu arbetslösheten bland journalister markant.

Under den första veckan i april kom 40 nya ärenden med ersättningssökanden till Journalisternas a-kassa, och under andra veckan 20 nya ärenden. I normala fall har a-kassan i genomsnitt nio per vecka, men det är alltid fler i början på månaden.

– Det jag kan säga är att det kommer att öka, säger Wolfgang Ramstedt, kassaföreståndare för Journalisternas a-kassa.

– Det tar en stund innan vi får siffror på hur många som får ersättning och hur många dagar som betalas ut. Det beror på att själva ansökan tar några veckor. Vi har i median 3-4 veckors genomströmningstid. Sen sammanställs det efter varje månad och det tar cirka tre veckor innan det är helt klart.

Eftersom journalister som blir uppsagda oftast har minst en månads uppsägningstid finns det ytterligare en eftersläpning – och de som har blivit uppsagda under april kommer inte att synas i statistiken förrän till sommaren eller i höst.

Statistik från Arbetsförmedlingen Kultur Media visar att antalet öppet arbetslösa kulturarbetare och journalister i Sverige mer än fördubblats på ett år.

Antalet inskrivna som var öppet arbetslösa var 3 012 under mars 2020, jämfört med 1 510 personer i mars 2019. I statistiken ingår dock bland annat skådespelare och musiker som har drabbats hårt av krisen. Antalet nyinskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur Media var 1 474 under mars 2020. Under mars 2019 uppgick antalet nyinskrivna till 273 personer.

De svenska journalister som har drabbats hårdast av krisen är frilansarna. Många har förlorat hela eller stora delar av sina inkomster.

I Danmark har arbetslösheten i mediebranschen stigit kraftigt under coronakrisen. Enligt AKJS (A-kassen for Medier, Journalistik og Sprog) är nu arbetslösheten större än under finanskrisen 2008.

Normalt får cirka 1 800 personer arbetslöshetsersättning från AKJS, men mellan den 9 mars och den 20 april steg antalet med 657 personer.

Inte heller i Danmark syns ännu lejonparten av uppsägningar som är kopplade till coronakrisen i statistiken eftersom många har uppsägningstider på en eller några månader.

I Norge finns inga aviserade större sparpaket och ingen statistik över hur stor arbetslösheten är bland journalister. Precis som i Sverige har medieföretagen använt sig av korttidsarbete för att spara pengar.

Mediehusen och sparpaketen

I Sverige finns inga större varsel som slår mot redaktioner ännu. Däremot har cirka 30 medieföretag infört korttidsarbete. Bland de som drabbast hårdast av coronakrisen finns de annonsberoende gratistidningsföretagen Direktpress och Mitt i, samt de kommersiella tv-kanalerna. Telia räknar med ett reklamtapp på en miljard kronor på tv-segmentet under året och Nent tappade 129 miljoner kronor i reklamintäkter under första kvartalet 2020.

I Danmark har mediebranschen drabbats hårt av coronakrisen. En rad mediehus har genomfört sparpaket, och många journalister har gått ner i lön.

Danska Altinget har sagt upp 22 personer varav två journalister. TV2 har skickat hem 120 medarbetare med nedsatt lön fram till augusti. Den danska landsortspressen blöder och på Jysk Fynske Medier går medarbetarna ner med tio procent i lön i tre månader. Koncernen räknar med att tappa 125 miljoner danska kronor i annonsintäkter.

Helsingør Dagblad hotades av nedläggning på grund av krisen, men blev uppköpt i sista minuten av Jysk Fynske Medier. Berlingske Media har sagt upp 20 personer varav två journalister och Sjællandske Medier har sagt upp 18 personer inom sälj och administration. Även medieföretagen Aars Avis, Benjamin Media och Heartbeats har sagt upp personal på grund av coronakrisen.

I Norge utnyttjar 70 medieföretag permitteringar för att spara pengar. Amedia med 75 tidningar har skickat hem många säljare men inga journalister. Polaris Media, som äger svenska Stampen, har permitterat journalister på några mindre tidningar i Norge. Schibsted, som är Norges största tidningskoncern, har inte permitterat någon.

De hårdast drabbade tidningarna i Norge är de små lokaltidningarna, särskilt de med lokala ägare. Landslaget for Lokalaviser uppgav strax före påsk att 53 procent av medlemsföretagen varslat om permitteringar.

Statliga stödåtgärder

I Sverige har regeringen satsat 200 miljoner kronor i permanent extra mediestöd, varav 150 miljoner i distributionsstöd och 50 miljoner i extra stöd till så kallade ”vita fläckar”.

Dessutom utnyttjar cirka 30 svenska medieföretag korttidsarbete för att spara pengar, bland dem Bonnier News, Direktpress och Mitt i. Tusentals journalister är permitterade på deltid.

I Danmark ersätts medieföretag som har förlorat minst 30 procent av sina annonsintäkter med mellan 60 och 80 procent av bortfallet. Den danska regeringen räknar med att kostnaden ska bli 180 miljoner danska kronor.

Dessutom finns i Danmark ett krispaket för frilansar och egenföretagare. Staten ersätter upp till 90 procent av omsättningen för små verksamheter, och förväntas rädda många frilansjournalister.

Dessutom har det danska Folketinget enats om att utvidga krispaketet till att omfatta personer som kombinerar anställning med företagande.

I Norge finns det inget specifikt krisstöd till mediebranschen, utan medieföretagen utnyttjar i stället ett generellt krisstöd som bland annat gör det möjligt att permittera medarbetare.

Medieetiken

Såväl i Sverige som i Danmark har den centrala medieetiska debatten handlat om hur medierna granskat myndigheterna under krisen, det vill säga den klassiska konflikten mellan att förmedla information och granska dem som lämnar informationen. I Sverige har det också funnits en medieetisk diskussion om bilder och filmer inifrån sjukhus och hur patienternas integritet skyddas.

I Norge har det uppstått en debatt om användningen av teleobjektiv efter att Dagbladet publicerat ett videoreportage från stadsdelen Gründerløkka i Oslo, där man kunde se att gatorna var fulla av folk och inte höll avstånd till varandra. Kritiker menade att tittarna fick ett felaktigt intryck av hur många människor som faktiskt befann sig på gatan, på grund av teleobjektivet, och det har också funnits kritik mot att Dagbladet filmat folk i smyg på offentlig plats.