Så fick Dagens Nyheter de högsta lönerna

Lönerevisioner är sällan vackra processer men frågan är om inte förhandlingen på Dagens Nyheters redaktion 2012 tar priset. Klubbstyrelsen hade året innan tagit fram en strategi för att få upp lönerna med det långsiktiga målet att bli Sveriges bäst betalda redaktion. Ledningen skulle övertygas om det affärsmässiga i att skjuta till pengar utanför lönepotten.

”Höga löner ger större intäkter”, hävdade klubben och menade att rejäla löneökningar inte bara skulle locka kompetens utan också höja ambitionsnivån för hela kollektivet. Har journalisterna riktigt bra betalt vill de göra ett riktigt bra jobb och gör redaktionen ett riktigt bra jobb kommer prenumeranterna, resonerade klubben.

– Det har varit bra för DNs affär att ha Sveriges högsta journalistlöner, konstaterar journalistklubbens ordförande Anders Forsström nu tolv år senare.

Annons

Men 2012 var stämningen mellan journalistklubben och arbetsgivaren bottenfrusen. Ledningen beskrev klubbföreträdarna som ”rabiata” och ”galna”. Gunilla Herlitz, dåvarande vd och chefredaktör, vägrade att löneförhandla med motiveringen att hon saknade förtroende för klubbens förtroendevalda. Nu var det inte ledningens förtroende som klubbstyrelsen var beroende av, utan medlemmarnas. Lönerevisionen gick till central förhandling mellan Medieföretagen och Journalistförbundet medan klubben stämde AB Dagens Nyheter för brott mot medbestämmandelagen. DN tvingades betala ett skadestånd om totalt 250 000 kronor till journalistklubben för förhandlingsvägran samt för att ledningen vägrat informera klubben om företagets ekonomi under tre års tid.

Klubbens nya lönestrategi hade havererat, men i ruinerna började något att spira.
De första åren på 2010-talet höjde ­Gunilla Herlitz lönerna för redaktionsledningen rejält. Chefer som 2009 haft 60 000 kronor i månaden höjdes till över 100 000. Det bidrog till att driva upp löneutvecklingen på hela redaktionen. Samtidigt höll journalistklubben fast vid sin nya strategi, trots den skakiga starten.

– Gunilla Herlitz hade det goda med sig att flera journalistlöner höjdes. Vi har lagt mycket tid och energi på att få upp lönerna för våra medlemmar. Utslaget över tid har det varit klubbens viktigaste fråga, säger Anders Forsström, journalistklubbens ordförande.

Hur har ni gått till väga?
– Vi har räknat på allt. Vi tittade till exempel på löneutläggen för de oorganiserade och såg att de hade högre påslag än våra medlemmar. Det skulle kunna uppfattas som en föreningsrättskränkning. Vi argumenterade för att lönen är den viktigaste faktorn vid ­rekryteringar. Vill man bygga kvalitet är det avgörande om man kan betala för det. Många andra tidningar har ju sparat sönder sig. Avgörande har varit att nyanställda vänt sig till facket om hjälp, krävt höga löner och att företaget trotsat mediearbetsgivarna och gått med på att vara löneledande.

En viktig faktor för att upprätthålla höga löner över tid har varit att värna chefer och höginkomsttagare så att de ska känna sig välkomna i klubben. Deras löner bidrar mycket till potten.

– Varje journalist som har en högre lön är en present till de andra i klubben. Vi har haft medlemmar där vi försvarat deras högre månadslöner på upp emot 100 000 kronor, som under flera år där­efter fått noll kronors höjning men ändå bidragit med sin pottpeng till andras löne­höjningar. En enda högavlönad medlems bidrag har på så sätt varit värt miljoner för kollegorna.

Hur värnar ni höginkomsttagarnas intressen?
– Vi lyssnar på dem och försöker gynna dem på olika sätt, helst utanför potten, till exempel vid befattningsförändring, journalistpriser eller i tilläggsförhandlingar.

Har klubben några stridsfrågor?
– Lönehöjning vid markanta befattningsförändringar och ingångslönerna för nyanställda är stridsfrågor. Vi kräver till exempel minimilön på 35 000 kronor för vikarier med examen och noll erfarenhet.

På avtalskonferenser och kongresser märks en avundsjuka på Stockholmslönerna från journalister ute i landet.

När DNs klubbrepresentanter klagar över inkomsttaket för övertid hörs inte sällan djupa suckar. Inkomsttaket i kollektivavtalet innebär att den som har en månadslön om minst 55 711 kronor inte får någon kompensation för övertid. Snittlönen för journalisterna på DN är 55 747 kronor i månaden.

– Följden är att övertiden inte funkar hos oss och många jobbar mycket mer än de borde.

Men även internt på DN har det blossat upp kritik mot att högavlönade chefer företräds av journalistklubben.

– Somliga är mer engagerade i att sänka lönen för andra än att höja sin egen. Det är ett negativt tänkande som leder till sämre löner för alla, säger Anders Forsström.

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski tycker inte att tidningens journalistlöner ligger högt.

– Nej, det tycker jag inte. Vi gör jättebra ekonomiska resultat och är otroligt beroende av journalistiken för våra intäkter. Högre löner ­höjer ambitionsnivån och kvaliteten i vår journalistik, medan låga ­löner leder till missnöjda medarbetare och missnöjda medarbetare gör sämre journalistik, säger Peter Wolodarski.

Journalistklubben tar gärna åt sig äran för löneläget, ligger det någon ­sanning i det?
– Haha, det får de gärna göra. Att lönerna ligger högre än på andra redaktioner beror bland annat på att tidningen ligger i Stockholm, som det är dyrare att bo i än i andra delar av landet. Vi gör också många rekryteringar där journalister kan komma in på högre lönenivåer. Dessutom finns det en historik, förstås. Lönebilden på DNs redaktion har vuxit fram under decennier.

Ser du några problem med hur lönerna har utvecklats på redaktionen?
– Egentligen inte. Lönerna är ganska sammanpressade, det är många som ligger inom ett begränsat lönespann. Det har väl förmodligen att göra med att klubben haft som strategi att lyfta personer som har legat lågt, samtidigt som vi i ledningen vill ha med hela redaktionen på den omställning som pågår. Vi vill att alla ska vara delaktiga och det pressar samman lönestrukturen. Det går inte att bygga en redaktion på enbart stjärnor.

Journalistklubben menar att det har varit bra för DNs affär att ha Sveriges högsta journalistlöner. Håller du med?
– Jag har inget att invända mot det. Jag håller med.

DN-klubbens bästa tips

Vi bad Dagens Nyheters journalistklubb berätta om hur de jobbat med att få upp lönerna. Här är deras bästa tips till andra journalistklubbar.

Inpränta grund­läggande principer

• Din lön är både ett golv och ett tak för andras löner. Även en egennyttig individuell lönehöjning är en present till kollegor.
• Om du bara är feminist en dag om året, var det vid löneförhandlingen.
• Varje år förlorar potten några med högre lön. Upprätta strategier för att höja snittlönen.
• Högre löner höjer kvalitets­kraven och gynnar läsaraffären.
• All deg är bra deg. Löneförhandlingar sker året runt.

Löneprocessen

1. Utvecklingssamtal och lönesamtal ska vara åtskilda med minst ett halvår. (Funkar inte på DN.)
2. Kräv särskild lönejustering utanför pott vid befattningsförändring och för nyanställning.
3. Vid neddragningar, kräv mer för de som ska göra mer.
4. Provocerande nog kan enskilda manliga journalisters löner göra underverk för kvinnliga kollegors löner.
5. Minimilöner för vikarier och frilansar. ”Minst 35 000 kronor för sommarvikarier.”
6. Värna högre löner, särskilt vid befattningsförändring eller vid tilläggsförhandlingar. ”En chef ska ha råd att handla middagsmaten på 7-eleven.”
7. Låga frilansarvoden riskerar att slå mot själv­känsla/självförtroende.
8. Stegbaserat löneutlägg. Undvik procentbaserade påslag.
9. Minsta motståndets lag. Det kan till exempel vara lättare att höja de som har lägre löner.
10. Sänk aldrig någons lön. Acceptera företagets ­förslag och hitta andra höjningar.
11. Få vikarier och arbetssökande att höra av sig till fackklubben innan kontrakt.
12. Ge gärna procentbaserade påslag till sjuka och föräldralediga. Gynna inte tjänstlediga eller de som slutar.
13. Om oorganiserade får högre procentpåslag kan det vara fråga om en föreningsrättskränkning
14. Hitta egna argument. På Bonnier News kan det vara 2022 års miljonregn. Då fanns inte en krona till journalister. Vd:s inkomst höjdes, inte alls oförtjänt, med 90 procent. För 2 000 journalister inom Bonnier News kan det vara en hävstång inför 2024 års förhandling.